”Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd person utöver arbetstagarens lön.[…] Arbetsgivaravgiften sänktes 2009 med en procentenhet till 31,42 procent – en nivå som även gäller för 2014. För ungdomar under 26 år är arbetsgivaravgiften nedsatt till 15,49 procent.” (Ekonomifakta.se)
Idag, tack vare Alliansregeringen, har vi en halverad arbetsgivaravgift för personer under 25.
De som anser att den sänkta arbetsgivaravgiften har varit en dyr reform och inte gett många jobb har varit många. I en nyligen släppt rapport av Företagarna visar Nima Sanandaji, VD för Captus och Tino Sanandaji som är forskare vid University of Chicago att den kritiken till stor del är felaktig och pekar på flera argument för att behålla sänkningen:
- En sänkt arbetsgivaravgifts jobbskapande effekt äts inte alls upp av höjda löner. Högre löner stimulerar i stället fler att arbeta.
- Sänkta avgifter, liksom andra skattesänkningar, ökar incitamenten till karriärutveckling och utbildning.
- En sänkning av arbetsgivaravgiften skulle just i Sverige få direkt effekt på sysselsättningen i stället för att ätas upp av höjda löner. Detta eftersom den svenska lönebildningen är hårt reglerad av centrala löneavtal.
- En sänkning av egenavgiften, den avgift som företagarna betalar för sig själva, stimulerar sysselsättningen genom ökat egenföretagande.
- Som Keynes upptäckte redan för sjuttio år sedan, kan sänkt arbetsgivaravgift få fart på sysselsättningen under lågkonjunktur.
- En sänkning kan riktas till specifika grupper, så att den får liknande effekt som jobbskatteavdraget. (Källa: Företagarna)
Dessutom är det inte sällsynt att den sänkta arbetsgivaravgiften tas upp i samband med den sänkta restaurangmomsen och sambandet mellan att få unga i arbete i just restaurangbranschen. Detta blir direkt missvisande då det finns väldigt många andra branscher där den sänkta arbetsgivaravgiften spelar en stor roll.
Egenföretagaren som äger en kiosk kan anställa en ungdom och själv trappa ner på sitt arbete. Småföretagaren som vill växa och nyanställa ekonomer drar sig från att välja den som är ung och nyexaminerad och väljer hellre någon som är äldre och har erfarenhet, trots att arbetet inte kräver mer än grundläggande kunskaper.