När Swedavia (dåvarande Luftfartsverket) planerade bygget av bana 3 på Arlanda var det med förbehållet att de senast 2018 skulle börja med kurvade inflygningar för att undvika de mest bebodda områdena i Upplands Väsby för att minska bullret.

Detta gick Upplands Väsby med på, då Arlanda är en mycket viktig knutpunkt i Sverige och hade ett behov av att växa för att ta emot den ökande mängden flygtrafik.

När det närmade sig 2018 upptäckte Swedavia att det inte är möjligt med kurvade inflygningar ännu då tekniken inte finns hos alla plan ännu. Detta ledde till att förhandlingar inleddes om att slippa undan det krav som hade ingåtts och gick upp till högsta instans – Miljööverdomstolen. Swedavia förlorade i alla tidigare instanser.

Här får dock Upplands Väsby se sig besegrade, trots att alla partier lade sina åsikter om varandra åt sidan och samarbetade för att få ett bättre boendeklimat i kommunen.

Mark- och miljööverdomstolens dom innebär att förbudet mot raka inflygningar till bana 01R (Bana 3) från och med den 1 januari 2018 upphävs och ersätts med ett villkor som innebär att inflygnings­procedurer som undviker Upplands Väsby tätort ska användas när det är möjligt med hänsyn till flygplatsens kapacitet, regelverket för flygtrafiktjänsten, flygsäkerhetsskäl och väderleksförhållanden.

Dessa villkor betyder inget annat än att de ska använda andra banor om det går, vilket på intet sätt påverkar mängden flyg över kommunen.

Detta är inte endast en fråga om att invånarna stör sig på bullret, det handlar mer om att utvecklingsmöjligheterna för kommunen har drastiskt försämrats på grund av de gällande bullerregler som finns. Det blir svårare att bygga bostäder då vissa områden som var redo att bebyggas ligger under inflygningsområdet och därmed utsätts för höga ljudnivåer som begränsar möjligheten att få bygglov.

Det blir dessutom ett hårdare slag om Bromma flygplats läggs ner, men detta är ett mycket osannolikt scenario och ett kapitel för sig som avhandlats i tidigare inlägg.