Kategoriarkiv: Skatt

En kemikalieskatt även kemkaliefria företag tvingas betala

Publicerad den av
Svara

Regeringens utredare vill införa en skatt på upp till 78 kronor per kilo kläder och skor som innehåller skadliga kemikalier. 

Taget ur förslagets helhet låter detta som ett sansat och meningsfullt förslag. Onödiga kemikalier är inte bra för dig, eller miljön.

Men fortsätter man att läsa regeringens förslag ser man hur förslaget är utarbetat för att få in mer skattepengar i första hand, och på en bättre miljö i andra. Varför skulle annars kemikaliefria plagg skattebeläggas och företag som i det här fallet sköter sig tvingas betala för något de inte är delaktiga i?

Förslaget innebär i praktiken att alla företag inom branschen betalar den här skatten i förväg, oavsett vad kläderna innehåller. De menar att även om de helt fasat ut kemikalier ur din produktion så kan det ändå finnas rester. Men som plåster på såren kan de ansöka om att få tillbaka 95% av det företaget har betalat i skatt om kläderna är fria från dessa kemikalier.

Företaget måste alltså betala skatt oavsett hur rena deras kläder är.

Det gäller förresten även dig som konsument. Om du köper kläder utomlands behöver du skatta för dessa när de passerar tullen, eventuellt med en beslutad tilläggsavgift om 500:- SEK per vara, om du uppgett felaktiga uppgifter. Även begagnade varor ska beskattas vid import, även om skatten reduceras med 95%.

Förslaget kommer förstås från Miljöpartiet, som en del av Januariöverenskommelsen, men stöds av S+L+C och kommer således med stor sannolikhet bli verklighet.

Förslaget går att läsa i sin helhet här.

Hur tror du förresten att företag som arbetar med begagnade kläder kommer att klara sig genom denna skatt? De som redan nu behöver konkurrera mot billiga, nyproducerade, kläder?

Detta är förstås inget annat än en fortsättning på kemikalieskatten som funnits sedan 2017 (om elektronik och vitvaror) som jag skrev om redan 2016.

Ni inom klädhandeln och/eller textilindustrin kommer att ha en tyngre framtid framför er. Alldeles lagom i dessa coronatider och kommande lågkonjunktur.

Annons

Regeringen föreslår ny skatt på bland annat datorer, konsoler och hemmabiosystem.

Publicerad den av
2

Regeringen förslår en extra skatt på i princip all elektronik och och alla vitvaror. Det är en ny skatt på flamskyddsmedel som finns i så gott som alla dessa produkter. Utan flamskydd börjar dessa att brinna men flamskyddsmedlen, som finns i våra apparater för att de inte ska börja brinna, kommer inte försvinna för att svenska konsumenter tvingas betala mer i skatt. Produkterna tillverkas globalt, och där kan den svenska regeringen inte ta ut skatten. Inga pengar är öronmärkta för miljön.

Hela idén med en miljöskatt är uppmuntra till ett ändrat beteende hos tillverkare och/eller konsumenter. En miljöskatt är effektiv först när det finns mer miljövänliga alternativ. Svenska konsumenter är villiga att ändra sitt köpbeteende och köpa varor som är skonsamma för miljön. Men i fallet med kemikalieskatten finns det inga alternativa varor.

Det är inte troligt att världens elektroniktillverkare kommer att ändra materialvalet i sina mobiler eller tvättmaskiner bara för att det kommer nya regler i ett land med en dryg promille av världens konsumenter.

Detta är inget annat än en straffskatt på elektronik. Ett sätt för regeringen att samla in ett par extra miljarder till statskassan för att finansiera sina utspel. I utredningen föreslås inte heller en utfasning av skatten, som hade varit given om målet verkligen varit att förändra konsumenternas beteende.

Det bisarra med förslaget är hur det samtidigt går stick i stäv med regeringsbeslutet ”att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (dir. 2012:61)”

Hur detta ska fungera tillsammans är oklart och inget som kommenteras på regeringsnivå.

Elektronikbranschen slår huvudet på spiken med nedanstående bilder och sammanfattningen:

”Vi är övertygade om att de butiker som överlever skattens införande blir showrooms. Det är alltså fullt möjligt att besöka din lokala handlare och spana in en ny apparat för att sedan beställa den över nätet och därmed slippa skatten. Resultatet blir att staten inte bara går miste om kemikalieskatten, utan i de flesta fall också momsen på hela varans pris. Samtidigt som den lokala handlaren går miste om en intäkt.” (GD.se 10/6 2016)

Även utredaren, Vilhelm Andersson, som föreslagit dessa skatter medger att konsumentpriserna kommer att öka och försäljningen sjunka. (Sveriges Radio, 2/4 2015)

”Naturligtvis kommer detta att driva upp priset”

För den som är intresserad av att fördjupa sig om dessa skatter finns utredningen att läsa i sin helhet här.

Datorskatten Hemmabioskatten Konsollskatten Tvättmaskinskatten

”Dags att titta på snygga tjejer: de här ska du hålla ögonen på i grupp A och B”

Publicerad den av
Svara

Rubriken ovan är fabricerad. Men det är endast ett ord som är ändrat. Originalcitatet är:

”Dags att titta på snygga män: de här ska du hålla ögonen på i grupp A och B”

Detta citat kommer från SVT. Från Public Service. Snygga män

SVT finansieras med våra skattepengar. Är detta en rimlig användning?

Tänk om titeln hade varit som ovanstående och kommit under EM för kvinnor. Hade detta då gått alla förbi på samma sätt som det gör när det handlar om män?

Byt ut ”män” till ”tjejer” i bilden ovan. Reagerar du fortfarande med en axelryckning eller känns det plötsligt lite sexistiskt och nedvärderande?

Public Service borde skämmas. Våra skattepengar ska inte gå till sexistisk smörja. Vill vi ha jämlikhet och jämställdhet går det inte att skriva på det här viset.

Ett kort inlägg, men som visar att det är något som inte stämmer inne på redaktionerna. I dagarna har det framkommit att många andra bolag missköter sina uppdrag. Det är mångt och mycket Public Service som står bakom flera avslöjanden. Kanske borde de ta en titt i sina egna korridorer också.

Vem granskar granskarna?

Vänsterkulturen överlever endast med skattepengar

Publicerad den av
Svara

När man tar en närmare titt på Kulturrådet och dess bidrag som delas ut till kulturtidskrifter märker man att många av dessa är tydligt vänstervridna. Att de skulle få bidrag är i sig ingenting konstigt, men går man igenom deras ekonomi ser man att ingen av dessa tidskrifter skulle överleva utan dessa pengar. Problemet är dock att få av dessa tidskrifter publicerar sina årsredovisningar öppet

Men några finner man med lite tålamod. Galago är ett exempel (årsredovisningen 2014) som visas nedan. Där ser man att Föreningen Ordfront, där Galago ingår, får ett totalt bidrag på över 3 000 000 kronor och endast går med 165 000 kronor i vinst. Skulle man då räkna bort det bidrag som endast går till Galago (250 000 kronor) skulle hela Föreningen gå med ca 85 000 kronor i förlust.

Galago ordfront redovisning

Från t.ex. socialdemokratiska Arena är det enkelt att hitta deras verksamhetsberättelse, men några ekonomiska siffror finns inte i samband med dessa.

Nedan är ett axplock av tidskrifter som lever på bidrag:

  • Vänstertidskriften Fronesis (500 000 kr)
  • Socialdemokratiska debattskriften Arena (325 000)
  • Den vänsterorienterade tidskriften Glänta (700 000)
  • Den av vänstern kapade och radikaliserade tidskriften Ord & Bild (575 000)
  • Vänsterserietidningen Galago. (250 000)
  • Feministiska tidsskriften Bang. (100 000)

Förtydligande av Ord & Bild: I slutet av 1930-talet var den en radikalt liberal röst.. På 1960- och 70-talen var Ord&Bild den intellektuella vänsterns ledande forum. Idag är Ord&Bild en oberoende radikal tidskrift – vilket tydligt framgår av deras programförklaring längre ner.

Alla beviljade stöd går att finna på här.

Det är intressant att se hur kulturstödet fördelas och den stora mängd som går till tidskrifter med vänsterlutning – som dessutom skulle ha det mycket svårt att klara sig utan detta stöd.

Man kan fråga sig om detta är en ansvarsfull fördelning av skattepengar, att lyfta tidskrifter som inte klarar att bära sina egna kostnader på en fri marknad.

Fronesis programförklaring:
http://fronesis.nu/om-fronesis/

Arenagruppen:
http://www.arenagruppen.se/om-oss/

Ord & Bilds programförklaring:
http://www.tidskriftenordobild.se/om-ord-bild/

Galago (Ordfront Förlag):
http://ordfrontforlag.se/about

Glänta Förlag:
http://glanta.org/

Bang, programförklaring:
http://www.bang.se/kontakt/

Den feministiska regeringen motarbetar aktivt kvinnor

Publicerad den av
Svara

Det är intressant läsning när man tittar på de förändringar som sker inom RUT och hur dessa kommer att påverka arbetsmarknaden. Det mönster som uppstår är att mansdominerade yrken får vara kvar – eller utökas, medan kvinnodominerade försvinner eller försvagas.

Förändringarna gynnar dessutom direkt de mest välbeställda av folket, inte de mest utsatta.

Detta kommer från en uttalat feministisk regering.

Som bekant försvann möjligheten att få avdrag för läxhjälp redan i augusti 2015 (Skatteverket.se) där främst ungdomar och tjejer arbetar/-de. Att denna arbetsform är kvinnodominerad ser man genom att flertalet av de företag som tillhandahåller tjänsten aktivt uppmanar män till att söka för att få en jämnare könsfördelning. Ett exempel på detta är Läxhjälpen.

Även städ-rut försämrades genom att endast inkludera ”enklare uppgifter” samtidigt som taket halverades. Den som nyttjat städ-rut vet att det till största del är kvinnor med invandrarbakgrund som arbetar med detta. Kvinnor är representerade till 76% enligt SCB. (SCB.se)

I ett slag blev två kvinnodominerade yrkesområden försvagade.

På andra sidan av förändringarna ser man hur mansdominerade yrken däremot frodas. Trädgårdsarbete finns kvar. Tittar man på SCB:s statistik för de yrken som har med trädgård att göra är fördelningen till mäns fördel upp till 75%. (SCB.se)

Utöver detta ska även flytthjälp inkluderas i RUT från och med augusti 2016. Det behövs ingen statistik från SCB för att veta om detta yrke är mans- eller kvinnodominerat.

 

Om man sedan tittar på vilka som kommer att använda dessa avdrag blir det samtidigt tydligt att det är välbeställda som har mest nytta av avdragen. Det är t.ex. sällan som låginkomsttagare äger en villa med en såpass stor trädgård att de behöver hjälp för att ta hand om den.

Samma sak gäller flytthjälpen. Det är billigare för de med lägre inkomster att be vänner och betala med pizza än att hyra in en flyttfirma.

Som en fotnot kan nämnas att förändringarna i ROT även endast gynnar höginkomsttagare i och med att taket är detsamma medan procentsatsen på vad du kan dra av är mindre. Det betyder att du måste spendera MER pengar för att kunna utnyttja hela avdraget.

Rot förändring

Innan förändringen kunde man dra av 50 000 kr om man hade en faktura på 100 000 kr. Efter förändringen kan man bara dra av 33 000 kr på samma faktura. Om du däremot renoverar för minst 167 000 kr så kan du dra av 50 000 kr som tidigare. Med andra ord kan du bara dra av maxbeloppet om du har tillräckligt mycket pengar att renovera för.

Regeringen Löfven är uttalat feministisk och lutar åt vänster. Det väljarna borde fråga sig i det här läget är varför deras beslut då riktar sig mot, och ger extra fördelar till, män och höginkomsttagare.

Magdalena Andersson hyllar borgerlig finanspolitik

Publicerad den av
Svara

När den rödgröna koalitionen tog över makten 2014 var finansminister Magdalena Andersson snabb med att konstatera hur ladorna var tomma, att den svenska ekonomin gick på knäna på grund utav Alliansens omdömeslösa finanspolitik.

Igår presenterade hon det ekonomiska läget – ett år efter de tomma ladorna – med att det går ”som på räls” och närmast kan liknas vid en Tesla.

Detta efter ytterligare ett år med borgerlig finanspolitik. Att en socialistisk finanspolitiker uttalar sig så positivt om en borgerlig politik är hoppingivande.

Under debatten med Ulf Kristersson (M) på Aktuellt nämnde även Andersson att arbetslösheten sjunker medan sysselsättningen ökar – i den takt som var under Alliansens tid. Denna takt avtar dock snabbt efter att regeringens budget börjar gälla på allvar, vilket visades på de grader som Andersson kommenterade.

Enligt Anderssons analys kan man dra ett antal slutsatser:

  1. Alliansens vallöfte om över 5 miljoner sysselsatta till 2020, kommer nås redan 2018. Alliansens budget styr ju fram till nyårsafton i år till stora delar.
  2. Denna vecka är Sverige enligt regeringen inte nära en systemkollaps, utan svensk ekonomi är ”urstark” och går ”som en nyproducerad Tesla”.

Dessutom på presskonferensen sa Magdalena Andersson att hon kan tänka sig bredda RUT-avdraget. Detta efter att under flera år kritiserat en reform som är ”ovärdig” och leder till låglönejobb som tvingar in folk i utanförskap. Den har liknats vid en lyxtjänst som endast används av rika för att kunna ha en bartender under fester, men sanningen är att 70% av de som nyttjar RUT tjänar under 32.000kr/mån. UNDER 32.000kr. Utan detta förtydligande tolkas det annars som att alla som använder RUT tjänar precis 32.000kr och då är ”rika”. (Svt 14/8 2014)

Tänk då på att detta sker i samband med att Konjunkturinstitutet meddelar att regeringens reformer kommer att leda till lägre sysselsättning och BNP (Konjunkturinstitutet juni 2015).

Och i samband med att regeringen bedömer det rimligt att överge överskottsmålet för att börja låna pengar, trots att Konjunkturinstitutet anser det olämpligt att frångå detta. Konjunkturinstitutet bedömer att regeringen överskattar skattehöjningarnas positiva offentligfinansiella effekter. Anledningen är att skattehöjningarna kan förväntas leda till lägre sysselsättning och färre arbetade timmar på lång sikt, vilket utvecklas i Konjunkturinstitutets remissvar till regeringen nyligen. (Konjunturinstitutet 23/10 2014)

Regeringen gör helt enkelt tvärtom mot vad som bör göras

Gunnar Hökmark beskriver detta mycket väl i sin blogg när han skriver:

”Regeringen gör helt enkelt tvärtom mot vad som bör göras. Man bryter md [sic] den ekonomiska politik som man hyllar för dess konsekvenser, man ökar utgifter och underskott när finanspolitiken bör vara stramare, man avvisar strukturreformer som krävs för ökad integration och man höjer skatter på jobb i strid med vad bland annat KI säger. Det är tur för Sverige att regeringen förlorade budgetomröstningen 2015 och det är illa att dess politik nu kommer att slå igenom. Just nu är finansministern fullt upptagen med att tömma lador istället för att ladda Teslan.”

Systemkollaps förra veckan, som på räls denna. Det är tydligt att vi har en regering på väg att spåra ur.

Ska du passera Stockholm på E4/E20? Från årsskiftet måste du betala för det.

Publicerad den av
6

Riksdagen röstade ja till förslaget om ökad trängselskatt i Stockholm. Från 1 januari 2016 höjs avgifterna till 35 kronor under högtrafik. Dessutom höjs taket för maximal trängselskatt under ett dygn från 60 till 105 kronor.

Det beslutades också att trängselskatt ska införas på Essingeleden från och med 2016, alltså 6 år innan vägprojektet Förbifart Stockholm tidigast förväntas stå klart. Det innebär att även långväga resenärer som åker på E4:an och E20 genom Stockholm blir beskattade. På Essingeleden kommer beloppet under högtrafik att bli 30 kronor.

Förslaget röstades igenom trots att Lagrådet efter granskning varnat för att det kan innebära besvär för genomfartsbilister utan anknytning till Stockholm som reser från avlägsna orter genom huvudstaden.

Trängselskatten för alla som åker på E4:an genom Stockholm (Essingeleden):

Siffran inom parentes är dagens avgift för centrala Stockholm.

Tider Skattebelopp (kronor)
6.30–6.59  15 (10)
7.00–7.29  22 (15)
7.30–8.29  30 (20)
8.30–8.59  22 (15)
9.00–9.29  15 (10)
9.30–14.59  11 (15)
15.00–15.29  15 (NY)
15.30–15.59  22 (NY)
16.00–17.29  30 (20)
17.30–17.59  22 (15)
18.00–18.29  15 (10)

Detta betyder med andra ord att resenärer som ska passera Stockholm av någon anledning ska vara med och finansiera utbyggnaden av tunnelbanan och Förbifart Stockholm, Citybanan, Norra länken och Mälarbanan.

Riksdagen har lovat så mycket satsningar att de fortsätter sin lätt panikartade jakt efter nya sätt att öka sina intäkter, och detta måste vara ett av de mest tveksamma beslut som hittills har tagits. Att tvinga alla som passerar Stockholm att betala för infrastruktursatsningar i området som de aldrig kommer att ta del av är lika orimligt som att Stockholms kommunalskatt skulle bekosta ett vägbygge i Åmål.

Att detta sker kommer däremot inte som en större överraskning. Man har lovat guld och gröna skogar i valet och nu har man stora problem med att leverera. Detta leder till att man sparar och höjer allt man kan komma undan med.

För att ta några exempel, även om det inte hör till ämnet trängselskatt:

Utöver detta kan ni läsa om samtliga 41(!) skattehöjningar här.

Höjd bensinskatt är en extra skatt på landsbygd och familj

Publicerad den av
1

Som bekant planerar regeringen att höja bensinskatten med 48 öre per liter bensin och 53 öre per liter diesel. Finansminister Magdalena Andersson sade i valrörelsen förra året att det inte fanns något behov av att höja dessa skatter, men eftersom Miljöpartiet är en del av regeringen tvingades Andersson att backa – de måste på något sätt finansiera alla utgifter som är planerade.

Magdabensinskatt

 

Men finansministern planerar höja skatten med ytterligare 4 respektive 5 öre. Dessutom planeras en indexuppräkning av skatten från 2017, och med ränta-på-ränta-effekter växer skattebeloppet varje år.

På den skatten läggs sedan moms. Effekten blir att ett pris på 13 kronor per liter på fem år stiger till 15,30 kronor. På tio år höjs skatten med 50 procent. Notera att diagrammet nedanför visar skattebeloppet, inte den totala kostnaden då prispåslaget inte är medräknat.

Prognos över bensinskattens utveckling

Förutom de uppenbara effekterna av detta så är skattehöjningen i realiteten ytterligare en höjd skatt för de som är beroende av bilen för att få vardagen ihop.

Exempel 1: Bilisten ute på landsbygden som inte har något annat val än att ta bilen för att ta sig till och från arbetet. Nu går det åt mer bränsle som måste betalas – en extra kostnad pga behovet av ta bilen till och från sitt arbete.

Exempel 2: Barnfamiljen vars föräldrar som kan lämna bilen på en pendlarparkering. De måste fortfarande ta bilen för att hämta och lämna barn på skolor/aktiviteter samt handla mat.

Exempel 3: Åkeriet som har 10 anställda och konkurrerar med utländsk arbetskraft. Marginalerna är mycket små för åkerierna och medan Magdalena Andersson (S) och Åsa Romson (Mp) menar att en höjd behövs för att ge incitament till att byta till mer bränsleeffektiva fordon så missar båda det faktum att all vinst äts upp i skatter. Ett åkeri med liten marginal som får ökade utgifter kan aldrig få ihop det kapital som krävs för att byta ut sin fordonsflotta till något mer bränsleeffektivt. Istället går de i konkurs och än fler utländska åkare med mycket giftigare lastbilar kör på våra vägar. Istället för att minska utsläppen leder skattehöjningen till att de ökar.

För dessa spelar det ingen roll vilken nivå bensinskatten ligger på. De är tvungna att ta bilen för att klara av sin vardag och sitt arbete. Istället tvingas de skära ner på annan konsumtion som i sin tur leder till lägre momsintäkter för staten medan åkerierna tvingas i konkurs.

 

Några fakta om bensinskatten (Skattebetalarna)

  • En stor majoritet av Sveriges befolkning är helt beroende av bilen för att få vardagen att fungera. 80 procent av allt resande i Sverige sker med bil.
  • En höjning av bensinskatten med 44 öre ger inklusive moms ett höjt literpris med 55 öre (för diesel blir höjningen 48 öre respektive 60 öre). För en barnfamilj innebär det höjd skatt med ca 2000 kronor 2016.
  • I dag är cirka 62 procent av literpriset på bensin ren skatt. Denna andel riskerar att öka till cirka 70 procent om 10 år till följd av den föreslagna årliga uppräkningen av bensinskatten.
  • Bilister är kraftigt överbeskattade. Enligt riksdagens principbeslut ska varje trafikslag beskattas efter sina samhällsekonomiska kostnader. De samhällskostnader som orsakas av bilister i form av exempelvis vägslitage och utsläpp betalar bilisterna idag dubbelt upp för i skatt.
  • Bilens negativa påverkan på miljön minskar. Sedan 2006 har personbilarnas totala utsläpp av växthusgaser minskat med omkring 14 procent, trots ökad trafik. Nya bilars bränsleförbrukning har minskat med 32 procent på samma tid.
  • Bilister betalar idag in ca 60 miljarder kronor i särskilda skatter (drivmedelsskatter, fordonsskatt), men bara drygt 25 miljarder går till investeringar och underhåll av vägnätet.
  • Högre bensinskatt ger mindre frihet. En kraftig höjning av bensinskatten gör det svårare för människor att göra sådant som de själva vill göra och att bo där de själva vill bo. Den som är beroende av bilen straffbeskattas medan den som kan åka tunnelbana får bidrag. Den som har låg inkomst drabbas givetvis mest.
  • Slår mot företag och jobb. Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Samtidigt har vi världens högsta bensinskatt. Högre bensinskatt ökar kostnaderna för många företag, vilket försämrar vår konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb i glesbygd.
  • Odemokratiskt förslag. Regeringens förslag innebär att bensinskatten ska stiga automatiskt varje år. Det betyder att bensinskatten kommer att höjas med 48 procent på 10 år. Eller tre kronor mer per liter bensin. Plus moms, vilket är en skatt på skatten. Detta utan att något nytt beslut behöver fattas av riksdagen.

Regeringens åtgärder för att driva Sverige framåt kan leda till en krasch

Publicerad den av
1

Genom att nu regeringens budget har gått igenom påbörjar de sitt arbete att bygga upp det land som Alliansen, enligt utsago, haft sönder. För att göra detta behövs pengar. Mycket pengar. Dessa pengar hämtas från arbetare och näringslivet.

Nedan presenteras listan på skattehöjningar, som kommer att genomföras, med en avslutning på höjningar som sannolikt inte ligger långt i framtiden då vallöften inte bör ses som riktiga löften.

Lennart Nilsson

 

 

  1. Sänkt ROT-avdrag
    Det ska med andra ord endast gå att utnyttja hela avdraget om man är en höginkomsttagare.
  2. Höjd skatt med ca 1 700 kr för alla med inkomst över ca 36 000 kr/mån genom lägre brytpunkt för statlig inkomstskatt
    Detta innebär att det inte lönar sig lika mycket att ta ett välbetalt arbete eller studera vidare för att få ett högre avlönat arbete.
  3. Återinförande av den särskilda löneskatten för personer över 65 år som arbetar, den så kallade Silverskatten
    Istället för att premiera de som arbetar efter 65 år ska de beskattas extra mycket.
  4. Höjd skatt på bensin med 44 öre/l (=55 öre/l inkl. moms)
    Med motiveringen att oljan är billig idag. Blir oljan dyrare kommer priset inte att sänkas.
  5. Höjd skatt på kapitalplaceringar
    Det blir dyrare att spara pengar.
  6. Höjd skatt på diesel med 48 öre/l
    Samma anledning som #4.
  7. Höjda arbetsgivaravgifter för unga
    Istället för att hjälpa ungdomar in i yrkeslivet gör man det lika dyrt att anställa en ungdom som en yrkeserfaren person.
  8. Halverat RUT-avdrag för personer under 65 år
    Det spelar ingen roll om man är en låginkomsttagare. RUT-avdraget halveras för alla, och påverkar inte någon höginkomsttagare.
  9. Höjd effektskatt på kärnkraft
    Tvingar kärnkraftverk att stänga ner och leder till en import av kolkraft från Tyskland eller naturgas från Ryssland när behovet överstiger efterfrågan.
  10. Slopat avdrag för läx-RUT
    Ett av de bästa inkörsportarna för ungdomar försvinner – i kombination med höjd arbetsgivaravgift. Barn vars föräldrar inte har det så gott ställt har inte längre råd att ge sitt barn hjälp. Höginkomsttagare påverkas inte. 
  11. Höjd miljöskatt på naturgrus
    Naturgrusanvändningen behöver minskas. Denna skatt kan göra viss nytta.
  12. Höjd skatt på bekämpningsmedel
    Symbolhandling för att få in pengar från bönder som måste använda bekämpningsmedel. Kommer försvåra deras överlevnad.
  13. Höjd skatt för inkomster över 50 000 kr/mån
    Samma som #2.
  14. Sänkt och slopat avdrag för pensionssparande (sänkt avdrag infördes vid årsskiftet)
    Att spara blir mindre lönsamt, uppmuntrar konsumtion eller andra sparformer som kan vara mer riskabla.
  15. Avskaffad nedsättning av krogmoms
    Restaurangnäringen sysselsätter stora mängder ungdomar, att avskaffa momsnedsättningen minskar deras lönsamhet och villighet att anställa fler.
  16. Höjd skatt för banker
    Det är aldrig banken som står för de avgifter som åläggs dem. Dessa kostnader slår alltid på kunden.
  17. Höjd skatt för småföretagare (3.12)
    Försvårar ytterligare för små företagare att nå lönsamhet och expandera.
  18. Avskaffad avdragsrätt för gåvor till välgörenhet
    Välgörenhetsorganisationer som lever på donationer får mindre pengar att använda till sitt syfte vilket kan leda till neddragningar och mindre hjälp till utsatta.
  19. Avskaffad avdragsrätt för förvaltningsavgifter
    Detta leder till att man i mindre mån väljer förvaltade sparformer eftersom det medger en större kostnad – dvs dyrare att spara och investera.
  20. Införande av skatt för vägslitage
    Förutom ordinarie skatt, försäkring och bensinskatt åläggs trafikanter med en extra skatt för att använda vägarna.
  21. Höjd koldioxidskatt
    Leder till dyrare för bilister och industrin. Även detta en våt filt över produktivitet och anställningsvillighet.
  22. Högre skatt på bränsle som förbrukas i flyg eller fartyg
    Dessa avgifter kommer endast brukare stå för genom dyrare biljetter o.d.
  23. Klimatskatt på inrikesflyg / Skatt på flygresor
    Som #22.
  24. Högre skatt på vissa uppvärmningsbränslen
    Inom industri och viss näringsverksamhet betyder även detta längre intäkter och minskad vilja till expansion och anställningar.
  25. Högre skatt på vissa biodrivmedel
    Även de som kör relativt miljövänligt får betala extra, både privatpersoner och näringsverksamhet.
  26. Höjd skatt på avfallsdeponi
    Att driva en ÅVC blir dyrare och återvinningen mer svårhanterlig när det blir dyrare att ha en avfallsdepå.
  27. Skatt på handelsgödsel
    Förutom bekämpningsmedel blir gödsel dyrare. Att vara lantbrukare är sällan lukrativt, och detta försvårar läget ytterligare.
  28. Skatt på avfallsförbränning
    Samma som #26.
  29. Höjda fordonsskatter (infördes vid årsskiftet för vissa bilar, lätta bussar och lätta lastbilar)
    Samma som #4, #6, #20 och #25.
  30. Höjd skatt på öl och vin med 9 % (infördes vid årsskiftet)
    Det finns ingen debatt om att alkoholkonsumtionen är för hög och behövs begränsas. Detta är endast en skatt för att bekosta vallöften.
  31. Höjd skatt på sprit med 1 % (infördes vid årsskiftet)
    Som #30.
  32. Höjd skatt på cigaretter med 6 % (infördes vid årsskiftet)
    En skatt som däremot kan göra viss nytta då de skadliga effekterna av rökning även påverkar omgivningen.
  33. Skatt införs på viss privatinförsel av cigaretter
    Som #31
  34. Höjd skatt på snus med 12 % (infördes vid årssiftet)
    Endast för att få in extra skattepengar då snus inte har samma skadliga effekter som cigaretter.
  35. Slopad gruppregistrering till mervärdesskatt
    Att underlätta blir istället dyrare.
  36. Särskild skatt för finansiering av större infrastrukturprojekt
    Dessa projekt är redan oerhört dyra och skulle istället gynnas av lägre skatter för effektivare arbete.
  37. Införande av energiskatt på större solcellsanläggningar
    I samband med kärnkraftsskatten ger detta motstridiga signaler. Man vill inte ha kärnkraft eller underlätta för förnybart.
  38. Skatt på finansiella tjänster
    Även detta en skatt som endast slår på konsumenten då kostnaderna skickas till kund.
  39. Högre moms på biobiljetter
    Biljetter som kostar närmare 150kr/st är inte ovanligt. Att gå på bio med sina barn blir svårare för familjer med begränsad ekonomi. Ett biobesök är inte längre ett billigt nöje som alla har råd med. Detta främjar illegal nedladdning.
  40. Avskaffat schablonavdrag för musiker
    Majoriteten av musikerna är inte välbeställda utan arbetar när de får bokningar. Detta är en grupp som sällan helt kan leva på sin musik.
  41. Kemikalieskatt på elektronikvaror
    Kan leda till bättre nyttjande av miljövänligare råvaror i produktionen – i Sverige. Gör dessa varor dyrare och mindre konkurrensvänliga.

Då vallöften inte gäller kan vi tyvärr inte heller vara säkra på vad som händer med följande förslag:

  1. – Fastighetsskatt för småhus
  2. – Återinförd arvsskatt
  3. – Återinförd förmögenhetsskatt
  4. – Helt avskaffat RUT-avdrag
  5. – Helt avskaffat ROT-avdrag
  6. – Höjd bolagsskatt
  7. – Höjd fastighetsskatt på vattenkraft

Det är inte svårt att se hur detta kan påverka Sverige negativt. Att inte regeringen inser detta är djupt problematiskt.

Regeringens lösning för att nå Europas lägsta arbetslöshet 2020

Publicerad den av
1

Regeringen har presenterat en budget som ska främja arbete och välfärd. Genom detta kommer vi att senast år 2020 ha nått Europas lägsta arbetslöshet.

De hjälpmedel som tas till är bland annat:

  1. Minskar ROT för att få in mer skattepengar.
  2. Tar bort tjänster ur RUT för att få in mer skattepengar. (Dessa förändringar i ROT och RUT kommer naturligtvis inte påverka den svarta sektorn).
  3. Ökar bränsleskatterna för att få in mer skattepengar – de som är beroende av bilen kan cykla eller ta lokaltrafiken.
  4. Tar helt bort den sänkta arbetsgivaravgiften för unga för att få in mer skattepengar. Detta leder inte till något bortfall i arbetstillfällen då mindre företag inte har några problem med att chansa och investera i våra unga och oerfarna.
  5. Slopar överskottsmålet för att kunna spendera mer. Detta leder förstås inte till underskott då ett balansmål ska införas istället. Det föreligger inga större svårigheter att nå en balans jämfört med att försöka nå ett överskott. Detta i sin tur kommer att leda till en minskad statsskuld och tillhörande räntor.
  6. Inkomstskatterna ska höjas för att få in mer skattepengar. Att betala skatt är häftigt och kommer inte att leda till någon utökad skatteplanering. Lafferkurvan är uråldrig.
  7. Äger du en villa eller ett radhus ska du vara med och betala underhåll för gator och vägar där du bor, även om du inte äger en bil. Det frisläpper mer pengar till välfärden och offentliga arbetstillfällen.
  8. 100% subventionerade traineejobb inom vården, trots risk för brott mot EU-regler. Men många jobb (kanske) kommer skapas av detta – och utföras av motiverade ungdomar som drömmer om ett arbetsliv inom vården samtidigt som de utbildade anställda får arbeta lite extra som mentorer när varje ny kull kommer.
  9. Kraftigt höjd A-kassa. Detta motiverar den arbetslöse att söka fler arbeten.
  10. Lägga på en särskild löneskatt på de som är över 65 år och fortfarande vill arbeta. Företag vill gärna behålla äldre arbetskraft även om det kostar mer än någon som är yngre.

Dessa 10 punkter är endast ett axplock av det regeringen är på gång att införa. Allt detta kommer att leda till en lägre arbetslöshet och större investeringsvilja hos företagen.

Eller inte. Folket ville ha en förändring, och nu kommer den.