Regeringens utredare vill införa en skatt på upp till 78 kronor per kilo kläder och skor som innehåller skadliga kemikalier.
Taget ur förslagets helhet låter detta som ett sansat och meningsfullt förslag. Onödiga kemikalier är inte bra för dig, eller miljön.
Men fortsätter man att läsa regeringens förslag ser man hur förslaget är utarbetat för att få in mer skattepengar i första hand, och på en bättre miljö i andra. Varför skulle annars kemikaliefria plagg skattebeläggas och företag som i det här fallet sköter sig tvingas betala för något de inte är delaktiga i?
Förslaget innebär i praktiken att alla företag inom branschen betalar den här skatten i förväg, oavsett vad kläderna innehåller. De menar att även om de helt fasat ut kemikalier ur din produktion så kan det ändå finnas rester. Men som plåster på såren kan de ansöka om att få tillbaka 95% av det företaget har betalat i skatt om kläderna är fria från dessa kemikalier.
Företaget måste alltså betala skatt oavsett hur rena deras kläder är.
Det gäller förresten även dig som konsument. Om du köper kläder utomlands behöver du skatta för dessa när de passerar tullen, eventuellt med en beslutad tilläggsavgift om 500:- SEK per vara, om du uppgett felaktiga uppgifter. Även begagnade varor ska beskattas vid import, även om skatten reduceras med 95%.
Förslaget kommer förstås från Miljöpartiet, som en del av Januariöverenskommelsen, men stöds av S+L+C och kommer således med stor sannolikhet bli verklighet.
Förslaget går att läsa i sin helhet här.
Hur tror du förresten att företag som arbetar med begagnade kläder kommer att klara sig genom denna skatt? De som redan nu behöver konkurrera mot billiga, nyproducerade, kläder?
Detta är förstås inget annat än en fortsättning på kemikalieskatten som funnits sedan 2017 (om elektronik och vitvaror) som jag skrev om redan 2016.
Ni inom klädhandeln och/eller textilindustrin kommer att ha en tyngre framtid framför er. Alldeles lagom i dessa coronatider och kommande lågkonjunktur.