Vänsterpartiet är till salu – billigt

Det är med fascination man följer regeringens arbete. Vänsterpartiet är ett uttalat oppositionsparti, men som alla är fullt medvetna om är de högst delaktiga i de ekonomiska beslut som tas. Det är genom ett samarbete med V som regeringens budget kan gå igenom och detta är en vetskap som utnyttjas till fullo.

I valrörelsen 2014 var Vänsterpartiets största paroll ”Inte till salu!” Partiledaren för Vänsterpartiet, Jonas Sjöstedt, höll tal under kongressen som spikade detta slagord och sade bland annat:

”Vi ska möta deras [Sverigedemokraternas] rasism kompromisslöst, med fakta, solidaritet och den insikt vi aldrig ger upp – att människor har lika värde oavsett hårfärg, efternamn eller födelseort”

Detta tal avslutas med orden ”Vi är inte till salu!”.

Med detta i bakhuvudet tittar vi på beslutet som togs häromdagen. Det blir ytterligare tio miljarder kronor till kommuner och landsting nästa år, enligt regeringens vårbudget som presenteras nästa vecka. Höjningen är permanent. (Affärsvärlden 4/4 2016)

Dessa 10 miljarder var ett krav från V för att ställa sig bakom regeringens budget. Detta från ett parti som vägrat ställa ”flyktingar mot välfärd”.

Flyktingar mot välfärd

Den totala budgeten ligger på 1600 miljarder kronor. Vänsterpartiet ställde sig med andra ord bakom den mest flyktingrestriktiva budgeten någonsin för 10 av dessa. De nöjde sig alltså med 0,63% av budgeten för att stödja en regering med en politik de högljutt vägrat ställa sig bakom.

Det blir än mer anmärkningsvärt när man hör Sjöstedt uttala sig om denna ”seger”:

”Vi har fått igenom allt av det, hundra procent”

Sjöstedt menar att dessa pengar ska gå till välfärden, till fler lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare. Men det som inte nämns lika öppet är att dessa pengar inte är öronmärkta till nyanställningar. Kommunerna och Landstingen får göra vad de vill med dessa pengar. (DN 4/4 2016)

Detta betyder att kommun 1 kan välja att anställa för hela summan, kommun 2 kan välja att anställa för en del av pengarna medan kommun 3 kan lägga pengarna på något helt annat.

Vänsterpartiet är till salu. Priset var inte ens högt i relation till den totala budgeten – och flyktingpolitiken ligger fast. En flyktingpolitik som både Miljöpartiet och nu Vänsterpartiet står bakom.

Det är en intressant tid vi lever i.

Regeringens åtgärder för att driva Sverige framåt kan leda till en krasch

Genom att nu regeringens budget har gått igenom påbörjar de sitt arbete att bygga upp det land som Alliansen, enligt utsago, haft sönder. För att göra detta behövs pengar. Mycket pengar. Dessa pengar hämtas från arbetare och näringslivet.

Nedan presenteras listan på skattehöjningar, som kommer att genomföras, med en avslutning på höjningar som sannolikt inte ligger långt i framtiden då vallöften inte bör ses som riktiga löften.

Lennart Nilsson

 

 

  1. Sänkt ROT-avdrag
    Det ska med andra ord endast gå att utnyttja hela avdraget om man är en höginkomsttagare.
  2. Höjd skatt med ca 1 700 kr för alla med inkomst över ca 36 000 kr/mån genom lägre brytpunkt för statlig inkomstskatt
    Detta innebär att det inte lönar sig lika mycket att ta ett välbetalt arbete eller studera vidare för att få ett högre avlönat arbete.
  3. Återinförande av den särskilda löneskatten för personer över 65 år som arbetar, den så kallade Silverskatten
    Istället för att premiera de som arbetar efter 65 år ska de beskattas extra mycket.
  4. Höjd skatt på bensin med 44 öre/l (=55 öre/l inkl. moms)
    Med motiveringen att oljan är billig idag. Blir oljan dyrare kommer priset inte att sänkas.
  5. Höjd skatt på kapitalplaceringar
    Det blir dyrare att spara pengar.
  6. Höjd skatt på diesel med 48 öre/l
    Samma anledning som #4.
  7. Höjda arbetsgivaravgifter för unga
    Istället för att hjälpa ungdomar in i yrkeslivet gör man det lika dyrt att anställa en ungdom som en yrkeserfaren person.
  8. Halverat RUT-avdrag för personer under 65 år
    Det spelar ingen roll om man är en låginkomsttagare. RUT-avdraget halveras för alla, och påverkar inte någon höginkomsttagare.
  9. Höjd effektskatt på kärnkraft
    Tvingar kärnkraftverk att stänga ner och leder till en import av kolkraft från Tyskland eller naturgas från Ryssland när behovet överstiger efterfrågan.
  10. Slopat avdrag för läx-RUT
    Ett av de bästa inkörsportarna för ungdomar försvinner – i kombination med höjd arbetsgivaravgift. Barn vars föräldrar inte har det så gott ställt har inte längre råd att ge sitt barn hjälp. Höginkomsttagare påverkas inte. 
  11. Höjd miljöskatt på naturgrus
    Naturgrusanvändningen behöver minskas. Denna skatt kan göra viss nytta.
  12. Höjd skatt på bekämpningsmedel
    Symbolhandling för att få in pengar från bönder som måste använda bekämpningsmedel. Kommer försvåra deras överlevnad.
  13. Höjd skatt för inkomster över 50 000 kr/mån
    Samma som #2.
  14. Sänkt och slopat avdrag för pensionssparande (sänkt avdrag infördes vid årsskiftet)
    Att spara blir mindre lönsamt, uppmuntrar konsumtion eller andra sparformer som kan vara mer riskabla.
  15. Avskaffad nedsättning av krogmoms
    Restaurangnäringen sysselsätter stora mängder ungdomar, att avskaffa momsnedsättningen minskar deras lönsamhet och villighet att anställa fler.
  16. Höjd skatt för banker
    Det är aldrig banken som står för de avgifter som åläggs dem. Dessa kostnader slår alltid på kunden.
  17. Höjd skatt för småföretagare (3.12)
    Försvårar ytterligare för små företagare att nå lönsamhet och expandera.
  18. Avskaffad avdragsrätt för gåvor till välgörenhet
    Välgörenhetsorganisationer som lever på donationer får mindre pengar att använda till sitt syfte vilket kan leda till neddragningar och mindre hjälp till utsatta.
  19. Avskaffad avdragsrätt för förvaltningsavgifter
    Detta leder till att man i mindre mån väljer förvaltade sparformer eftersom det medger en större kostnad – dvs dyrare att spara och investera.
  20. Införande av skatt för vägslitage
    Förutom ordinarie skatt, försäkring och bensinskatt åläggs trafikanter med en extra skatt för att använda vägarna.
  21. Höjd koldioxidskatt
    Leder till dyrare för bilister och industrin. Även detta en våt filt över produktivitet och anställningsvillighet.
  22. Högre skatt på bränsle som förbrukas i flyg eller fartyg
    Dessa avgifter kommer endast brukare stå för genom dyrare biljetter o.d.
  23. Klimatskatt på inrikesflyg / Skatt på flygresor
    Som #22.
  24. Högre skatt på vissa uppvärmningsbränslen
    Inom industri och viss näringsverksamhet betyder även detta längre intäkter och minskad vilja till expansion och anställningar.
  25. Högre skatt på vissa biodrivmedel
    Även de som kör relativt miljövänligt får betala extra, både privatpersoner och näringsverksamhet.
  26. Höjd skatt på avfallsdeponi
    Att driva en ÅVC blir dyrare och återvinningen mer svårhanterlig när det blir dyrare att ha en avfallsdepå.
  27. Skatt på handelsgödsel
    Förutom bekämpningsmedel blir gödsel dyrare. Att vara lantbrukare är sällan lukrativt, och detta försvårar läget ytterligare.
  28. Skatt på avfallsförbränning
    Samma som #26.
  29. Höjda fordonsskatter (infördes vid årsskiftet för vissa bilar, lätta bussar och lätta lastbilar)
    Samma som #4, #6, #20 och #25.
  30. Höjd skatt på öl och vin med 9 % (infördes vid årsskiftet)
    Det finns ingen debatt om att alkoholkonsumtionen är för hög och behövs begränsas. Detta är endast en skatt för att bekosta vallöften.
  31. Höjd skatt på sprit med 1 % (infördes vid årsskiftet)
    Som #30.
  32. Höjd skatt på cigaretter med 6 % (infördes vid årsskiftet)
    En skatt som däremot kan göra viss nytta då de skadliga effekterna av rökning även påverkar omgivningen.
  33. Skatt införs på viss privatinförsel av cigaretter
    Som #31
  34. Höjd skatt på snus med 12 % (infördes vid årssiftet)
    Endast för att få in extra skattepengar då snus inte har samma skadliga effekter som cigaretter.
  35. Slopad gruppregistrering till mervärdesskatt
    Att underlätta blir istället dyrare.
  36. Särskild skatt för finansiering av större infrastrukturprojekt
    Dessa projekt är redan oerhört dyra och skulle istället gynnas av lägre skatter för effektivare arbete.
  37. Införande av energiskatt på större solcellsanläggningar
    I samband med kärnkraftsskatten ger detta motstridiga signaler. Man vill inte ha kärnkraft eller underlätta för förnybart.
  38. Skatt på finansiella tjänster
    Även detta en skatt som endast slår på konsumenten då kostnaderna skickas till kund.
  39. Högre moms på biobiljetter
    Biljetter som kostar närmare 150kr/st är inte ovanligt. Att gå på bio med sina barn blir svårare för familjer med begränsad ekonomi. Ett biobesök är inte längre ett billigt nöje som alla har råd med. Detta främjar illegal nedladdning.
  40. Avskaffat schablonavdrag för musiker
    Majoriteten av musikerna är inte välbeställda utan arbetar när de får bokningar. Detta är en grupp som sällan helt kan leva på sin musik.
  41. Kemikalieskatt på elektronikvaror
    Kan leda till bättre nyttjande av miljövänligare råvaror i produktionen – i Sverige. Gör dessa varor dyrare och mindre konkurrensvänliga.

Då vallöften inte gäller kan vi tyvärr inte heller vara säkra på vad som händer med följande förslag:

  1. – Fastighetsskatt för småhus
  2. – Återinförd arvsskatt
  3. – Återinförd förmögenhetsskatt
  4. – Helt avskaffat RUT-avdrag
  5. – Helt avskaffat ROT-avdrag
  6. – Höjd bolagsskatt
  7. – Höjd fastighetsskatt på vattenkraft

Det är inte svårt att se hur detta kan påverka Sverige negativt. Att inte regeringen inser detta är djupt problematiskt.

Det behövs lågavlönade och enkla jobb utan kollektivavtal

Sverige är i en utsatt position. Vi har en väldigt öppen immigrationspolitik i samband med en lågkonjunktur som har resulterat i en bestående hög arbetslöshetsnivå. Det är inte bara flyktingar (till skillnad från arbetskraftsinvandring) som har svårt att få ett arbete, även unga som söker sin första anställning har det svårt när kraven ständigt ökar. Det blir ett klassiskt moment 22: du behöver erfarenhet för att få en anställning, men du behöver en anställning för att få erfarenhet.

Ett exempel på detta är jobbet som ”Junior Managementkonsult” hos Acando. Här krävs naturligtvis en relevant universitetsexamen. Men inte nog med detta krävs även 2-3 års relevant arbetslivserfarenhet. För en junior tjänst. Om man frågar någon som haft en tjänst i 3 år om denne fortfarande ser sig som junior får man med stor sannolikhet ett nej.

Det som behövs idag är dock fler enkla jobb med lägre ingångslöner. Detta betyder att kollektivavtal inte kommer att kunna slutas eftersom miniminivån på en kollektivavtalsenlig lön är relativt hög.

Anledningen till detta är beror, som redan antytts, på den mängd invandrare/flyktingar och arbetslösa ungdomar vi har idag. Tittar man på flyktingarna som kommer till Sverige ser man tydligt varför detta kan bli problematiskt. Enligt migrationsverket så saknar 50-60% av syrianska flyktingar utbildning över grundskolan medan 60% av den totala somaliska befolkningen är analfabeter varav 85-90% som söker sig till t.ex. Finland är analfabeter. (Svenska Yle & Röda korset).

Detta innebär att vi måste tillåta lägre löner i arbeten som inte kräver tidigare eftergymnasial utbildning. Att inte ha kollektivavtal behöver inte betyda oskäliga arbetsvillkor, ett anställningskontrakt skrivs alltid och där kan man avtala om arbetstider, löner och förmåner. Lägre ingångslöner kommer dessutom underlätta för ungdomar att få sitt första jobb och bryta det moment 22 som finns idag. En hög lön innebär en hög kostnad för företaget, som i takt med den ställer högre krav på den anställde.

Lönegapet mellan en erfaren och oerfaren anställd är såpass liten att arbetsgivaren ofta föredrar en lite högre kostnad för att veta vad denne får – istället för att chansa på en oerfaren. Statistik från Svenskt Näringsliv visar att de flesta med låg lön snabbt klättrar i lönetrappan. Utav de drygt 100 000 personer som år 2004 hörde till den tiondel som tjänade minst låg endast knappt fyra av tio personer kvar där ett år senare. Efter sex år var endast en av tio personer kvar bland den tiondel som tjänade minst. (Svenskt Näringsliv 22/2 2012)

Höga ingångslöner gör att arbetsgivare inte ser det som lönsamt att anställa personer som inte har rätt utbildning och saknar arbetslivserfarenhet. Att investera i ny personal är förenat med stora risker som minimeras genom att välja mer erfaren personal.

Det är dags att på allvar tänka om. Lägre ingångslöner innebär inte att lönen alltid kommer att vara låg, utan att företaget istället vågar anställa människor utan en gedigen arbetslivserfarenhet.

Sätt stopp för fackets maffiametoder

Idag publiceras en debattartikel mot (LO)fackets metoder i Nyheter24. Åtta debattörer skriver att de har tröttnat på att facket använder sina muskler för att tvinga småföretagare i konkurs. 

http://nyheter24.se/debatt/797560-satt-stopp-for-fackets-maffiametoder

Klicka på länken ovan för att läsa debattartikeln i sin helhet.

Fackförbundet Livsmedelsanställdas förbund tvingar småföretagare mot ruinens brant med blockader och stämningar. De motarbetar fri företagsamhet och de samhällsviktiga småföretagen vågar inte anställa. Vi har fått nog och tänker manifestera för den svenska drömmen. Vi står upp för den lilla människan mot de stora mäktiga fackförbunden. Dags att säga ifrån.

De två ägarna till Ingeborgs bageri i Linköping försöker skapa något för att de ska kunna leva ett bra liv, tjäna sina egna pengar och kunna anställa fler personer. Verksamheten går med förlust och de väljer att avstå lön för att satsa på företaget. Det här är två människor som vill vara med och bidra med nya jobb och skattepengar till vår gemensamma välfärd.

Dessa människor är inte ensamma. De finns eftersom Sverige är ett fantastiskt land, ett land där drömmar kan förverkligas och möjligheterna är stora. Men vi måste värna om den utvecklingen. Vi behöver fler människor som vågar förverkliga sina drömmar. Vi behöver fler människor som Sema och Ahmed Mehdi som vågade riskera sin egen ekonomi för att skapa jobb för sig själva och för andra.

Men nu är LO-förbundet Livs på väg att krossa både dem och deras drömmar om ett bättre liv genom en stämning på 650 000 kronor, varav 250 000 kronor som ska gå till fackförbundets egen miljardindustri. Om Arbetsdomstolen går på deras linje kommer bageriet med stor sannolikhet att gå i konkurs.

Fackförbundet Livs har utsatt detta företag för en hetsjakt, med ett enda syfte: att tvinga dem teckna ett kollektivavtal – som är ett frivilligt avtal att ingå. Vi har avtalsfrihet i det här landet – Det vill säga att man har friheten att bestämma vem man vill ingå avtal med och vilka avtalsvillkor som ska gälla. I dag har 60 % av landets företagare inte kollektivavtal.

Om Sverige ska fortsätta vara ett land där drömmar och ambitioner kan förverkligas så måste människor ges möjligheten att fritt få bestämma över sina egna liv.

Det är företagare som driver vårt samhälle framåt. Det är kreativa människor som kan skapa jobb och möjligheter. De senaste tjugo åren har fyra av fem jobb skapats i små företag. Vi behöver fler företag som skapar fler jobb och i sin tur motar bort arbetslöshet och skapar skatteintäkter till välfärden. Det är småföretagarna som satsar sin egen fritid och avstår sin lön, sina kvällar, helger, semestrar och luncher. För att de tror på sin idé, för att de tror att de kommer att lyckas. Men i vägen står fackförbunden med sina miljardimperier, redo att krossa alla som inte gör som de säger. I dag är det småföretagen som är David och fackförbunden som är Goliat. Den lilla människan mot den stora makten och de enorma resurserna.

Många av oss har fått nog. Vi är vänner av Alliansen som vill se en förändring. Vi kan inte acceptera att en fackförening kan sätta dylikt i system genom att försätta företag i konkurs.

Vi är vänner av en politik med minskad statlig styrning, där målsättningen är att individen kan få leva ut sina drömmar. Vän av en politik där alla människor ska känna sig fria och få ta eget ansvar, precis som två kreativa företagare gjort i Linköping.

Därför planerar vi att anordna en borgerlig högtidsdag, en dag fylld av aktiviteter för alla oss som ser att en politik baserad på vad som är bäst för dig och mig också är bäst för hela vårt land.

En dag för alla; företagare, anställda, studenter, arbetssökande, personer med funktionsnedsättning, unga och gamla.

En frihetens och Alliansens dag. En hyllning till den svenska drömmen.

Micke Nylander (FP),
Alexander Guzman Ortiz (Politikdelen),
Rebecca Weidmo Uvell (SlösO),
Andreas Greén (KD),
Emelie Lundgren,
Per Lönnström,
Helen Kristoffersen (M),
Sarah Bilstrup Søndergaard (M)
– Alliansvänner!

Regeringens lösning för att nå Europas lägsta arbetslöshet 2020

Regeringen har presenterat en budget som ska främja arbete och välfärd. Genom detta kommer vi att senast år 2020 ha nått Europas lägsta arbetslöshet.

De hjälpmedel som tas till är bland annat:

  1. Minskar ROT för att få in mer skattepengar.
  2. Tar bort tjänster ur RUT för att få in mer skattepengar. (Dessa förändringar i ROT och RUT kommer naturligtvis inte påverka den svarta sektorn).
  3. Ökar bränsleskatterna för att få in mer skattepengar – de som är beroende av bilen kan cykla eller ta lokaltrafiken.
  4. Tar helt bort den sänkta arbetsgivaravgiften för unga för att få in mer skattepengar. Detta leder inte till något bortfall i arbetstillfällen då mindre företag inte har några problem med att chansa och investera i våra unga och oerfarna.
  5. Slopar överskottsmålet för att kunna spendera mer. Detta leder förstås inte till underskott då ett balansmål ska införas istället. Det föreligger inga större svårigheter att nå en balans jämfört med att försöka nå ett överskott. Detta i sin tur kommer att leda till en minskad statsskuld och tillhörande räntor.
  6. Inkomstskatterna ska höjas för att få in mer skattepengar. Att betala skatt är häftigt och kommer inte att leda till någon utökad skatteplanering. Lafferkurvan är uråldrig.
  7. Äger du en villa eller ett radhus ska du vara med och betala underhåll för gator och vägar där du bor, även om du inte äger en bil. Det frisläpper mer pengar till välfärden och offentliga arbetstillfällen.
  8. 100% subventionerade traineejobb inom vården, trots risk för brott mot EU-regler. Men många jobb (kanske) kommer skapas av detta – och utföras av motiverade ungdomar som drömmer om ett arbetsliv inom vården samtidigt som de utbildade anställda får arbeta lite extra som mentorer när varje ny kull kommer.
  9. Kraftigt höjd A-kassa. Detta motiverar den arbetslöse att söka fler arbeten.
  10. Lägga på en särskild löneskatt på de som är över 65 år och fortfarande vill arbeta. Företag vill gärna behålla äldre arbetskraft även om det kostar mer än någon som är yngre.

Dessa 10 punkter är endast ett axplock av det regeringen är på gång att införa. Allt detta kommer att leda till en lägre arbetslöshet och större investeringsvilja hos företagen.

Eller inte. Folket ville ha en förändring, och nu kommer den.

LO agerar gränsvakt och ogillar arbetskraftsinvandring

LO och arbetarrörelsen använder ofta paroller såsom internationell solidaritet och att öppna gränser är något som gynnar landet. Men faktum är att rörelsen, och där främst LO, under all sin verksamma tid har varit skeptiska till arbetskraftsinvandring.

Fredrik Segerfeldt tar upp i sin bok ”Sossesverige” historikern Zeki Yalcin, som i sin doktorsavhandling ”Facklig gränspolitik: Landsorganisationens invandrings- och invandrarpolitik 1946-2009” tar upp hur LO:s primära mål genomgående har varit att behålla sin kartell på arbetsmarknaden och möjligheten att själva agera grindvakter. Ett av syftena till detta var att hålla arbetskraften homogen.

På 1950-talet godkände LO invandring av sudettyskar, som föll offer för etnisk rensning, men endast under förutsättning att de var socialdemokrater och sympatiskt inställda till fackföreningar.

Det var dock inte endast ideologi som var avgörande, även rasfrågan spelade roll. 1954 föreslog LO i ett remissvar om nordisk arbetskraftsinvandring att en utökad passkontroll var nödvändig för att ”kunna ge tillräckliga garantier för den ur immigrationspolitiska synpunkter nödvändiga övervakningen av mindre önskvärda icke-nordbor”. Detta låter som något påhittat, men hela Yalcins avhandling går att läsa här.

På 1960-talet drevs denna linje ännu hårdare och LO ville att facket skulle få en roll när det gäller att se om arbetsmarknaden har behov av arbetskraft från utlandet – vilket man också fick. Denna makt använde LO genom att uppmana sina förbund att i sina remissvar till myndigheten svara nej på frågan om det fanns behov av arbetskraft.

Nästa steg LO tog var det så kallade ”luciabeslutet”. Det var den socialdemokratiska regeringen som år 1989 kraftigt inskränkte asylinvandringen. Det kom för många, var argumentet. Värt att notera är hur Sverigedemokraterna idag använder sig av ungefär samma retorik. Mer om den liknelsen nedan. Två år senare upphävde den nytillträdda borgerliga regeringen beslutet.

Som fotnot, innan genomlysningen av LO fortsätter, kan även den felaktiga bild att Moderater har många SD-sympatisörer. En undersökning gjord av SOM-institutet visar tydligt hur Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ligger långt ner i botten när det gäller popularitet bland moderata sympatisörer.

Moderata partiuppskattningarDet är Sveriges mest extrema partier som moderata sympatisörer konsekvent vill hålla på en armlängds avstånd.

Åter till LO.

Genom utvidgningen av EU österut varnade Göran Persson (S) för social turism och LO-facket Byggnads demonstrerade mot lettiska byggnadsarbetare med budskapet ”Go Home!”. Per T Ohlsson, politisk krönikör och utrikeskorrespondent vid Sydsvenska Dagbladet, jämförde den retorik Byggnads dåvarande ordförande Hans Tilly använde med Sverigedemokraternas och fann att de var i det närmaste identiska.

Detta skrev Hans Tilly:

”Att få till stånd en social tillväxt där människorna bor eller i deras närområde är den stora utmaningen, inte att fattiga människor flyttar till rika delar av världen där de riskerar att utgöra kärnan i en ny underklass… Invandring av välutbildade från fattiga länder är betänklig och bör pareras med biståndsinsatser så att vi inte bedriver intellektuell utsugning.”

Jämför ovanstående med Sverigedemokraternas formuleringar:

”Det finns också en överhängande risk för att utvandring av förhållandevis duglig arbetskraft från fattiga länder dränerar dessa länder på behövlig kompetens, vilket allvarligt kan hota dessa länders ekonomiska och sociala utveckling. Ett betydligt mer effektivt och rättvist sätt att hjälpa människor i nöd är att sätta in hjälpen i krisområdenas närhet.”

…inte har någon solidaritet med folk som har konstiga namn och åker hem på helgerna

Detta är inte lösryckta citat. Det finns många andra exempel som visar på den bild LO hade av arbetskraftsinvandring. Till exempel sade Byggnads pressekreterare Monica Swärd att hennes fackförbund ”…inte har någon solidaritet med folk som har konstiga namn och åker hem på helgerna”. Detta sades i relativ nutid – 2004. (Riksdagen 16/11 2005)

I en direktsänd TV-debatt år 2005 sa LO-mannen Ingemar Göransson: ”Det är som att bära ut sopor, det tar aldrig slut. Man kan å andra sidan inte sluta bära ut sopor för då blir det sopor överallt” (Svenska Dagbladet 16/7 2005)

En Peter Kennerfalk på det socialdemokratiska partihögkvarteret uttryckte sig såhär om Maciej Zaremba och hans artikelserie i Dagens Nyheter ”Den polske rörmokaren”: ”Som den dreglande hunden, fastbunden vid hundkojan, väntande på ett köttben från husse fortsätter polacken att sprida sina hemmasnickrade teser om livet på landets arbetsplatser”. Detta uttalande ledde till en polisanmälan. (Svenska Dagbladet 1/6 2007)

Men hur ser det då ut idag?

2013 gav LO ut en rapport med rubriken ”Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen”. Titeln antyder en omsorg för immigranterna, men handlar i grunden om att behålla den ovannämnda kartellfunktionen. Genomgående i rapporten förutsägs det att svenskar ska ha förtur till jobben, att det finns en viss mängd arbete som ska fördelas och det är först när svenskarna fått sitt som man ska vända sig utomlands. Det är den som vill hämta människor från andra länder som ska ha bevisbördan, inte den som vill stoppa människor vid gränsen. Det är alltså den svenska arbetarrörelsens behov som ska avgöra vem som får komma hit eller inte. Även detta låter som något taget ur sitt sammanhang för att svartmåla LO och arbetarrörelsen, men rapporten i sin helhet går att läsa här, för den som vill kontrollera de påståenden som lagts fram.

Det står i rapporten (dock felaktigt) att ”LO har aldrig varit emot arbetskraftsinvandring. Fackets uppgift är inte att stänga ute någon från arbetsmarknaden”. Det står inte heller uttryckligen att LO vill minska på invandringen. Men eftersom organisationen kräver en prövning mot den svenska arbetsmarknaden innan det blir tillåtet att rekrytera från länder utanför EU/EES blir konsekvensen att den invandring som idag handlar om yrkeskategorier såsom städare, byggarbetare o.d. – där det inte råder nationell brist – minskar.

Detta reagerade även media på genom rubriker som ”LO vill hejda jobbinvandring” (Svenska Dagbladet & Dagens Nyheter) och ”LO vill begränsa arbetskraftsinvandringen” (Sveriges Radio).

Boken ”Sossesverige” av Fredrik Segerfeldt har varit en stor inspiration för detta inlägg. Boken rekommenderas varmt och går att köpa för ett bra pris på Adlibris.

Eftersom LO grundade Socialdemokraterna och har funnits i 100 år är det mycket svårt att påverka organisationen. Den har blivit en förlängning av Socialdemokraterna och ses nästan som en myndighet i sig – trots att det är en helt privat organisation. Mängden förbund och det stora antalet medlemmar gör det mycket svårt rubba den maktposition LO har. Ingenting kommer att förändras så länge medlemmarna går med på detta beteende – de måste byta till icke LO-anslutna förbund för att en förändring skall kunna ske.

 

4 viktiga skillnader mellan Alliansen och Regeringens budgetproposition

Alliansen presenterade nyligen sin skuggbudget och tar ett svårt, men rätt genomtänkt, beslut genom att inte bryta ut delar av regeringens budget. Detta trots att regeringen gjorde just detta när de var i opposition under förra mandatperioden och därmed förändrade ett över 20 år långt praxis. 

Alliansen presenterar därmed en komplett skuggbudget tillsammans som de kommer att rösta för i december istället för att plocka ur delar från regeringens alternativ. Detta är att visa respekt för sina väljare och att inte ge vika för någon annans politik.

Under presentationen tryckte de speciellt på tre viktiga skillnader mellan sin och regeringens budget:

1. De menar att deras budget handlar om att stärka den svenska ekonomin gentemot en försvagning. Här nämner de bland annat de offentliga finanserna och att Alliansen kommer att presentera ett överskott redan 2018 genom att redan nu bygga skyddsvallar i ekonomin och se till att alla reformer finansieras krona för krona.

Regeringen å sin sida har övergett överskottsmålet och genom att inte ha det i beaktande kunna göra större investeringar med hårt beskattade pengar och större lån.

2. Alliansens budget har en utgångspunkt i att stärka jobbtillväxten med målet att sysselsättningen ska öka med 350 000 personer till 2020. Det är viktigt att här skilja på regeringens alternativ som vill sänka arbetslösheten. Sysselsättning och arbetslöshet är två olika mått på olika saker. Att minska arbetslösheten gör man enkelt genom olika åtgärder (t.ex. obligatoriskt gymnasium och trainee-jobb) medan sysselsättningen kräver riktiga åtgärder för att bli hållbar.

Vägen till arbete går genom skolan. Alliansen vill öka förutsättningarna för en bra start som ger mer kunskaper. Detta genom att bland annat:
– ha en tioårig grundskola som de flesta andra länder
– ha mer matematik i högstadiet
– införa betyg i årskurs 4
– införa möjligheten att ha ordningsbetyg
– låta gymnasiet vara oförändrat, dvs. inte obligatorisk och inte tvinga alla att läsa in högskolebehörighet

Alliansen vill göra regelförenklingar, bland annat ska tiden att starta eget att halveras samt kravet på aktiekapitalet sänks. De vill även bygga ut systemet för lärlingsanställningar och ytterligare sänka arbetsgivaravgiften för unga under 23 år.

Idag krävs ett aktiekapital (eget kapital) på 50 000 kronor, att halvera detta underlättar möjligheterna att starta eget, men kan däremot leda till att personer som egentligen inte är redo att starta eget gör det med ett kapital som inte räcker tillräckligt länge för att nå break even.

Regeringen lägger 7,7 miljarder kronor år 2015 på ”reformer för jobb”. Här bakar de bland annat in budgetposter om investeringar i infrastruktur och bostäder. Statsminister Stefan Löfven har framhållit en garanti för unga att få jobb inom 90 dagar som den viktigaste reformen, vilket bland annat ska ske genom en satsning på traineejobb som kostar 450 miljoner kronor. Men när Ylva Johansson (S) fick frågan av Hanif Bali (M) om hur många procent regeringen räknar med ska ha full sysselsättning eller vara i studier fick han svaret att han ”borde se till verkligheten, inte till vallöften”. Johansson lade även till att 90 dagarsgarantin är en målsättning och att de inte vet när det faktiskt kommer att gälla.

Regeringen höjer skatten ungefär 40 gånger så mycket på arbete och tillväxt som de föreslår till företagande. Konkret innebär deras reformer bland annat ett avtrappat jobbskatteavdrag, att gränsen för att få statlig inkomstskatt ska räknas upp långsammare samt en löneskatt för dem över 65 som fortfarande arbetar. Här gör de i ett slag det dyrare att anställa unga och dyrare att behålla äldre i en situation där Sverige har en hög ungdomsarbetslöshet och en åldrade befolkning som lever allt längre.

Att göra det lika dyrt att anställa en oerfaren ungdom som en erfaren äldre leder till mycket större svårigheter för de unga att komma in på arbetsmarknaden då de saknar konkurrenskraft.

Utöver detta kan tilläggas att regeringen avser att redan i januari 2015 slopa läx-RUT, en av de största arbetsgivarna för ungdomar.

3. Alliansen arbetar för att förbättra infrastrukturen och öka bostadsbyggandet redan idag genom att bland annat satsa på en ny stambana för höghastighetståg och förenkla byggreglerna för bostadsbygge. Detta beräknas leda till 300 000 nya bostäder fram till 2020 och förenkla pendlandet. De gör även en grönare satsning genom att bygga 10 000 nya laddstolpar för elbilar i hela landet.

Regeringen skjuter investeringarna på framtiden. Förbifarten har pausats till en kostnad på 4 miljoner om dagen, Slussenbygget ska återigen utredas och alla investeringar för Bromma stoppas medan utredningar för en eventuell nedläggning är klar.

4. Reformutrymmet är helt olika för Alliansen och regeringen. Alliansen ser ett reformutrymme på ca 10 miljarder medan regeringen har ett på ca 20 miljarder. Regeringens reformutrymme är en anledning till varför de slopade överskottsmålet då det i princip är omöjligt att nå det med de reformer regeringen vill genomföra under mandatperioden.

Vi har alltså en regering som avsiktligen lägger en budget som kommer att försämra jobbtillväxten och de offentliga finanserna. I budgetpropositionen heter det att ”De skatteförslag som lämnas och aviseras i denna proposition kommer att bidra till att sysselsättningen och BNP dämpas något” (Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor, s. 57).

Mot detta har vi en Allians vars satsningar på infrastruktur och utbildning värnar om den svenska tillväxten i en tid då omvärlden fortfarande återhämtar sig från finanskrisen. Deras mål på att öka sysselsättningen är fullt möjlig med tanke på att de ökade den med 340 000 under den rådande krisen.

Bilderna visar hur finansieringen av reformerna är gjorda krona för krona. Bild 1 visar finansieringen och bild 2 på de reformer som utlovas.Finansiering

ReformerKälla: Alliansen.se