Kan Löfven få igenom en Socialdemokratisk budget?

Nu har Löfven gjort sin regeringsförklaring och påbörjat nästa steg i att få till en hållbar regering. Han har ett par veckor på sig att presentera sin budget tillsammans med Miljöpartiet. Denna budget skall sedan ligga till grund för framtida reformer och spegla den poltik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill föra – som de redan tagit upp tidigare i veckan.

Men i och med rådande parlamentariska läget där S och Mp har en historiskt svag regering så uppstår det svårlösta problem när det gäller att få igenom deras budget.

1. Socialdemokraterna kan inte få igenom en ”ren” S:budget utan måste anpassa sig efter Miljöpartiet, och tvärtom. Båda måste ge eftergifter och förhandla, vilket i sig inte är ovanligt. Det som däremot är anseendeväckande är hur ett av Sveriges minsta partier får en såpass stor roll i hur Sverige skall styras. Miljöpartiet har dessutom fått ge vika i många av sina kärnfrågor, vilket antyder att deras vilja att regera är större än deras vilja att föra sin egen politik. Detta borde vara svårt för Miljöpartiets väljare att svälja.

2. Vänsterpartiet måste få ett reellt inflytande så att de inte lägger ner sin röst, vilket leder till att både Mp och S tvingas frångå sin politik till förmån av en vänsterinriktad sådan. Detta har redan skett i flera frågor, som tas upp tidigare i bloggen.

3. Om S och Mp ger V för mycket inflytande, kommer Alliansen att rösta för sitt eget förslag. Detta har de antytt redan från början. Det största frågetecknet är Sverigedemokraterna, som med större sannolikhet röstar för Alliansens skuggbudget om Löfvens budget är för vänsterinriktad och därmed ”mer skadligt för Sverige än alternativet”, enligt SD.

Och 4: om S och Mp anpassar sin budget efter den blåa planhalvan för att få igenom den så sviker de sina egna väljare och får det väldigt svårt att återvinna ett tillräckligt stort förtroende för att kunna vinna valet 2018.

Dessa fyra punkter visar toppen av det isberg som Löfven måste ta sig förbi utan att krascha in i. Hur han planerar att göra detta återstår att se. Risken är högst påtaglig att Sverige kan komma att få ett nyval.

Den nya skolpolitiken

Jag tog upp gymnasiet tidigare, men om vi backar och ser till grundskolan som helhet får vi en annan bild.

Det är viktigt att elever får en bra start redan i förskolan, att lärarna är kunniga och motiverade och att eleverna får studiero.
Det är även mycket viktigt att man tidigt kan snappa upp indikationer om någon elev har svårigheter med studierna. Detta görs enklast genom bland annat tidiga betyg, och att kunna ha ett frivilligt sidobetyg inom ordning.

Skolan har inte fungerat så väl som man kunde ha önskat. Många gånger hör man det sägas att Alliansen och Jan Björklund har haft 8 år på sig att göra sina förändringar men att ingenting har hänt. Vad man då missar är tiden det tar för en reform att visa resultat. Den största reformen gjordes 2011, och hur märker man då om den har fungerat eller inte?

Man låter eleverna gå igenom det hela. Detta tar ungefär 10 år då eleverna som är mitt i har hamnat mellan reformer som redan funnits och de som implementerats. Alliansen har ärvt problem från tidigare regering och under kommande mandatperiod kommer resultaten från reformerna att synas. Om reformerna visar sig vara lyckade kommer de rödgröna kunna ta åt sig äran för den och de reformer de vill genomföra nu.

Vad händer då med de reformer som S och Mp vill genomföra, och när kommer dessa att slå igenom? Det kommer att synas efter nästa val, eller valet därpå och det är med stor sannolikhet de som då regerar som skördar det som sås idag – oavsett om det är dåligt eller bra.

Något som det också pratas mycket om är att våra skolor behöver mer resurser. Detta är inte helt oproblematisk. Den svenska skolan är en av de dyraste i världen, men med högst medelmåttiga resultat. Är inte detta en indikation på att det som egentligen behövs är en resursomfördelning och ett annorlunda fokus?

  • Lärarnas löner måste ökas.
  • Lärarnas adminstrativa uppgifter måste minska
  • Läraren måste få större befogenheter i skolan, genom att t.ex. kunna beslagta mobiltelefoner eller fysiskt slänga ut en elev som stör studieron utan oro att anmälas.
  • Intagningskraven på lärarhögskolan måste höjas. Det får inte vara så att man kan komma in på lärarlinjen utan tillräckligt bra betyg. Detta leder till två saker: 1). Flera sökanden läser till lärare endast eftersom det inte finns något annat alternativ eller något bättre att göra och 2). De seriösa lärareleverna vet inte om personen bredvid sig är lika seriös som denne själv. Studiemotivationen blir lidande med vetskapen att flera klasskamrater läser samma saker men utan någon som helst passion eller egentlig vilja att bli lärare.
Mp säger att de ska öka lönerna med 10.000 kr, men med en närmare syn av deras vallöfte visar det sig att de vill öka lönen med ca 2000 kr och att resten ska komma genom ordinarie löneförhandlingar.

De röda vill inte att en lärare ska ha några befogenheter över huvudtaget utöver att undervisa, för att inte göra rollen ”polisiär”. Att kunna beslagta mobiltelefoner anses vara teknikfientligt enligt Rossana Dinamarca som är Vänsterpartiets skolpolitiska talesperson. Det är för övrigt samma person som ansåg det vara lämpligt att ha på sig en t-shirt med texten ”SD = Rasister” i Riksdagen. Demonstrationer bör inte ske där och förvåningen över att talmannen tillät Dinamarca ha t-shirten har spridit sig.

Reflektioner efter Löfvens regeringsförklaring

När Löfven tidigare idag presenterade sina ministrar fanns det några poster som inte var speciellt oväntade, men sedan kommer den ena överraskningen efter den andra. Den första kom redan i hans inledning: ”Svenska folket har röstat för ett regeringsskifte”, säger han.
Tittar man närmare på valresultatet så får man en annorlunda bild:

Socialdemokraterna: +0,35 %-enheter
Miljöpartiet:               -0,45 %-enheter
Resultat:                 -0,10 %-enheter

Han fortsätter med att berätta om det allvarliga läget inom den svenska ekonomin, när vi har en av Europas starkaste ekonomier.

Några kommentarer om ministerposterna:

  • Han väljer att helt ta bort integrationsministerposten och återinför inrikesministerposten. Kanske anser han att integrationen har gått såpass bra att det inte behövs en särskild minister för det längre.
  • Han slår ihop migrations- och justitieministern till en och samma post. På vilket sätt just dessa två ministerposter har så mycket gemensamt att de borde höra samman lämnas osagt. Kanske menar han att det fanns såpass lite att göra för de tidigare ministrarna att en person kan göra arbetet lika bra, eller bättre.
  • Helene Hellmark Knutsson blir vår nya minister för högre utbildning och forskning. Detta blir då en minister som inte har någon erfarenhet av högre studier förutom enstaka kurser på universitetet och saknar därmed även en akademisk examen. (Källa: Sveriges Radio P4, intervju med Knutsson)
  • Alice Bah blir kulturminister. Det var dagens största överraskning. Hon var tidigare medlem i Muf, men menar att hon bara var det för festernas skull. Hon representerar nu Miljöpartiet där hon blev medlem 3 dagar innan hon officiellt fick posten som kulturminister.

Partiledarna för Alliansen är inte oväntat kritiska till regeringsförklaringen

Landsbygdsdepartementet läggs ner och man lovar samtidigt en lastbilsskatt.

”Det är en krigsförklaring mot den svenska landsbygden. Man avskaffar valfriheten inom välfärden, man återförstatligar barnunderhållet, man inför kommunala veton för friskolor. Och det innan man ens har börjat förhandla med Vänsterpartiet”, sade Annie Lööf tidigare idag till Svt.

Göran Hägglund kommenterar regeringsförklaringen:
”Man tar bort etableringen av nya vårdcentraler. Återigen är det politikerna som ska bestämma och inte patienterna. Det är dåligt för hälso- och sjukvårds-utvecklingen”

Även Jan Björklund är kritisk och ser inte hur det finns möjligheter till samarbeten över blockgränsen när Löfven presenterat vilken politik han avser att föra. Han syftar då bland annat på kommunernas vetorätt när det gäller nyetableringar av skolor.

Detta är med stor sannolikhet något som Vänsterpartiet ser positivt på då de har tagit upp frågorna tidigare. Måhända är detta något Löfven gör för att få med sig V när budgeten ska presenteras när han fått kalla handen från samtliga allianspartier.