Minoritetsregerande är inget nytt. Med få undantag har Sverige under de senaste decennierna styrts av, och kommer troligen även framöver att styras av, minoritetsregeringar. Inget parti kan längre ensamt göra anspråk på regeringsmakten i Sverige.

Decemberöverenskommelsen stärker den praxis som innebär att det regeringsalternativ som är störst får sin statsminister vald och sin budget genom riksdagen.

Detta låter vid en första anblick som något önskvärt och att överenskommelsen förmodligen är ett bra beslut, detta får dock tiden utvisa. Vad innebär då uppgörelsen mer exakt?

Överenskommelsen innebär bland annat: 

• Den statsministerkandidat som samlar stöd från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer ska släppas fram.
• En minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget.
• Utbrytningar ur budgeten ska inte vara möjliga.
• Överenskommelsen pekar ut tre politiska områden för samarbete och samtal.

De tre områdena som åsyftas är försvars- och säkerhetspolitiken, energiöverenskommelsen och pensionsöverenskommelsen.

Denna överenskommelse betyder nu att Miljöpartiet sitter med i den anrika pensionsgruppen. Pensionsgruppen är ett blocköverskridande samarbete som existerat i över 20 år och består av de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna. De har gjort upp om det nya pensionssystemet och kommer fortlöpande överens om förändringar, villkor och regler för svenskarnas pensioner.

Att släppa in Mp dit baserat på att de sitter med i regeringen är anmärkningsvärt. Mp är ett parti med en helt annorlunda syn på tillväxt än både S och Aliansen, med bland annat krav på sänkt arbetstid och höjd sjukersättning, som inte går ihop med ett hållbart pensionssystem. Partiet är därmed inte moget att ta ansvar för framtida pensioner.

Förutom detta finns det andra frågetecken. Detta innebär att Alliansen kommer att lägga ner sina röster vid varje budgetomröstning eftersom risken finns att deras förslag skulle vinna.

Detta leder till att det endast kommer finnas intetsägande debatter inför budgetomröstningarna, men som egentligen inte betyder något då den sittande regeringen alltid får igenom sina frågor. Det var t.ex. uppenbart att regering S/Mp inte hade stöd för sin vänsterbudget, men nu ska det inte spela någon roll. De ska få igenom den ändå.

Mer konkret innebär detta att regeringen under nästa års budgetomröstning kan genomföra följande, och Alliansen kommer att låta det ske:

Listan omfattar de förslag som den rödgröna regeringen har presenterat i budgetpropositionen samt förslag som partierna var för sig har presenterat i Riksdagen och som därför kan aktualiseras under mandatperioden.

• Höjd skatt med ca 1 700 kr för alla med inkomst över ca 36 000 kr/mån genom justerad brytpunkt (budgetpropositionen för 2015)
• Högre skatt för alla som arbetar och har fyllt 65 år, så kallad särskild löneskatt (budgetpropositionen 2015)
• Höjd skatt för inkomster över 50 000 kr/mån (S+MP) (budgetproposition 2015)
• Höjd skatt för inkomster över 30 000 kr/mån (V)
• Sänkt och slopat avdrag för pensionssparande (budgetpropositionen  2015)
• Avskaffad nedsättning av krogmoms
• Fastighetsskatt för småhus
• Halverat RUT-avdrag för personer under 65 år, gäller från 2016 (budgetproposition 2015)
• Återinförd arvsskatt
• Helt avskaffat RUT-avdrag
• Sänkt tak i ROT-avdraget
• Högre skatt för att anställa unga (budgetproposition 2015) 
• Höjd skatt för banker
• Höjd bolagsskatt
• Höjd skatt för småföretagare (3.12)
• Höjd effektskatt på kärnkraft (budgetpropositionen 2015)
• Höjd fastighetsskatt på vattenkraft
• Avskaffad avdragsrätt för gåvor (budgetproposition 2015)
• Avskaffad avdragsrätt för förvaltningsavgifter (budgetpropositionen 2015)
• Avskaffad rätt att göra avdrag för läx-RUT (budgetpropositionen 2015)
• Höjd punktskatt på naturgrus (budgetproposition 2015)
• Införande av skatt för vägslitage
• Höjd skatt för mikroproducerad el
• Höjd koldioxidskatt
• Högre skatt på bränsle som förbrukas i flyg eller fartyg (budgetpropositionen 2015)
• Klimatskatt på inrikesflyg / Skatt på flygresor
• Högre skatt på vissa uppvärmningsbränslen (budgetpropositionen 2015)
• Höjd skatt på bekämpningsmedel (budgetproposition 2015)
• Skatt på kreosot
• Högre skatt på vissa biodrivmedel (budgetpropositionen för 2015)
• Naturvårdsavgift
• Avgift djurskyddskontroll
• Höjd skatt på avfallsdeponi (budgetpropositionen 2015)
• Koldioxidskatt på torv
• Skatt på handelsgödsel (budgetproposition 2015)
• Skatt på flourerande växthusgaser
• Skatt på avfallsförbränning (budgetproposition 2015)
• Lastbilsskatt
• Höjd skatt på diesel (budgetpropositionen 2015)
• Höjd skatt på öl och vin med 9 % (budgetproposition 2015)
• Höjd skatt på sprit med 1 % (budgetproposition 2015)
• Höjd fordonsskatt för lätta fordon (budgetpropositionen 2015)
• Höjd koldioxidskatt för vissa fordon (budgetproposition 2015)
• Höjd skatt på cigaretter med 6 % (budgetproposition 2015)
• Skatt införs på viss privatinförsel av cigaretter (budgetproposition 2015)
• Höjd skatt på snus med 12 % (budgetproposition 2015)
• Slopad gruppregistrering till mervärdesskatt
• Avskaffade lättnadsregler för oäkta bostadsföretag (budgetpropositionen 2015)
• Särskild skatt för finansiering av större infrastrukturprojekt

Det krävs inte mycket fantasi för att inse hur detta skulle slå på vår ekonomi och välfärd. Sedan kan man vända på myntet och se det från en eventuell seger för Alliansen 2018. Då skulle oppositionen tvingas lägga ner sina röster och gå med på allt Alliansen lägger fram istället – det blir en tung, ekonomisk, pendel som svingar Sverige ur balans.

I och med denna överenskommelse har dessutom Socialdemokraterna satt sig i knät på både Miljöpartiet och Vänsterpartiet då de är beroende av båda två för att få majoritet för sin budget. Detta leder, som nämnts i tidigare inlägg, till en kraftigare vänstersväng och kommer försvåra det samarbete som nu måste börja ta form.

Det finns dock en ytterligare risk, som absolut inte är osannolik – nämligen att Löfven bryter överenskommelsen vid ett regeringsskifte 2018. Han är inte känd för att hålla det han lovar, vilket få verkar fästa speciellt mycket uppmärksamhet vid:

1. ”Jag ska gå till talmannen, full av tillförsikt att vi ska få igenom en budget.” (Expressen 24/9)
2. ”Om den [allians-] budgeten skulle vinna är det uteslutet att jag skulle sitta kvar och administrera den. Det sker inte.” (Dagens Nyheter 2/12)
3. ”Jag har hela tiden tagit ansvar och tänker fortsätta göra det”, säger Löfven när han meddelar att han ska utlysa ett extra val istället för att avgå som han tidigare sade. (Svenska Dagbladet 3/12)
4. ”Vi är beredda att ta ansvar för att Sverige ska kunna styras,” säger Löfven och meddelar att det inte blir något extra val. (Dagens Nyheter 27/12)

Det är enkelt att se framför sig hur Stefan Löfven skulle kunna motivera ett brott mot överenskommelsen. Det skulle föranledas av ett tal i stil med att:

”Vi har nu suttit i regering i 4 år och äntligen börjat styra Sverige åt rätt håll, i och med detta skifte riskerar Sverige att återigen gå sönder. Det vore direkt oansvarigt att följa en gammal överenskommelse, som lades under ett helt annat parlamentariskt läge, när borgarnas skattesänkarpolitik återigen riskerar att slå ut våra unga och äldre och sätta välfärden ur spel.”

Om Decemberöverenskommelsen är en god idé eller inte får tiden utvisa. Men det är ett vågspel som gjort många väljare irriterade och frågan är om det går att återta det förlorade förtroendet – speciellt med tanke på risken att det inte finns några garantier på att Stefan Löfven kommer att hålla det han lovar.