Arbetslösheten i Sverige: Utmaningar och Lösningar

Publicerad den av
Svara

Arbetslösheten i Sverige steg till 10,4 procent i januari 2025 – det högsta på flera år. 592 000 personer står utan arbete. Trots ett växande arbetskraftsdeltagande i vissa grupper fungerar inte matchningen. Det är hög tid att ifrågasätta hur Arbetsförmedlingen är organiserad, vad som faktiskt ger resultat, och hur vi bäst utformar framtidens modell för att möta en mer komplex arbetsmarknad.

En myndighet i förändring – men levererar den?

Sedan januariavtalet 2019 har Arbetsförmedlingen successivt omvandlats. Fokus har skiftat från att själv förmedla arbeten till att koordinera och upphandla tjänster från privata aktörer. Det tydligaste exemplet är försöksmodellen Kundval rusta och matcha (Krom), där privata företag – allt från studieförbund till bemanningsbolag – tar över delar av uppdraget. Myndigheten ansvarar istället för uppföljning, kontroll och utvärdering.

Syftet var att öka valfrihet, effektivitet och kundnöjdhet. Men frågan är: fungerar det?

Vad säger statistiken?

SCB:s siffror från januari 2025 visar på ökningar i arbetskraftsdeltagande:

  • Totalt: 74,8 %
  • Män: 76,4 %
  • Kvinnor: 73,2 % (upp 1,9 procentenheter)
  • Unga (15–24 år): 52,0 %

Trots detta stiger arbetslösheten – upp 1,9 procentenheter jämfört med januari 2024. Det antyder att matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare inte fungerar som den ska. Frågan är om Arbetsförmedlingens nuvarande modell är rätt verktyg för en förändrad verklighet.

Offentligt eller privat – spelar det någon roll?

Forskningen ger ett tydligt svar: det finns ingen entydig vinnare.

Crépon (2018), Lundin (2011:13) och SOU 2019:3 pekar samstämmigt på att det inte går att visa att privata aktörer är bättre än offentliga – eller tvärtom – när det gäller resultat. Däremot finns tecken på att arbetssökande ibland upplever en högre nöjdhet hos privata aktörer. Det betyder att upplevelsen kan förbättras, även om effekten på sysselsättning är oförändrad.

Detta väcker frågan om modellen bör handla mindre om vem som utför jobbet och mer om hur vi följer upp, styr och utvärderar det.

Problemet med Krom och incitament

Krom-modellen är inte utan brister. IFAU:s rapport 2021:7 visar att det profileringsverktyg som används för att styra deltagare till rätt insatser inte håller måttet. Resultatet blir felmatchningar och slöseri med resurser.

En annan svaghet är hur incitamentsstrukturen för privata aktörer är konstruerad. Felaktiga ersättningsmodeller riskerar att uppmuntra ”cream skimming” – det vill säga att aktörer väljer de mest lättplacerade arbetssökande, och lämnar övriga därhän.

En ny roll för Arbetsförmedlingen?

En tänkbar lösning är att myndigheten fokuserar på dem som står längst från arbetsmarknaden – individer som behöver mest stöd. Privata aktörer kan då hantera de som står närmare sysselsättning.

Fördelar med en sådan modell:

  • Statliga resurser riktas dit de gör mest nytta.
  • Rollfördelningen mellan myndighet och marknad blir tydligare.
  • Ökad kundnöjdhet där privata aktörer fungerar väl.

Nackdelar:

  • Risk för ojämlik tillgång i glesbygd.
  • Svårt att kontrollera kvaliteten utan robust uppföljning.
  • Risk för systematisk exkludering av utsatta grupper.

Kvalificerad kontra icke-kvalificerad arbetskraft

Privata aktörer tenderar att fungera bättre för kvalificerade arbetssökande – personer med eftergymnasial utbildning, nätverk och fler alternativ. För den icke-kvalificerade arbetskraften – de med låg utbildning eller lång frånvaro från arbetsmarknaden – krävs ofta mer stöd, utbildning och subventionerade anställningar.

Därför bör vi skilja tydligare på målgrupper och inte förvänta oss att en enda modell ska fungera för alla.

Ekonomin – vad kostar det?

Arbetsförmedlingen finansieras med skattemedel, och krav på kostnadseffektivitet är självklara. Almega föreslog redan 2019 en black box-modell där aktörer ges större frihet att forma sina insatser, men under strikt resultatkontroll.

Tanken: kvalitet, service och resultat ska premieras, inte bara följsamhet mot regelverk. Det är en idé värd att ta på allvar – men bara om tillsynen är stenhård.

Internationella exempel: inspiration eller varning?

Australien och Storbritannien har reformerat sina system med ökad roll för privata aktörer. Resultaten är blandade men visar att det går att tänka om, förutsatt att man har rätt struktur för uppföljning och ansvar. Men Sveriges kontext skiljer sig. Här har fackförbund och välfärdsmodell en annan tyngd, vilket kräver nationellt anpassade lösningar.

Så, vad gör vi nu?

Sverige behöver en mer robust, uppdelad och datadriven arbetsförmedlingsmodell. Det kräver:

  • Grundlig utvärdering av Krom. Vi måste veta vad som fungerar innan vi går vidare.
  • Differentierade insatser. Kvalificerad och icke-kvalificerad arbetskraft behöver olika lösningar.
  • Tydliga incitament. Ersättningsmodeller måste premiera verklig effekt, inte kortsiktiga vinster.
  • Stärkt tillsyn. Oavsett aktör måste kvalitet och ansvar stå i centrum.
  • Regional rättvisa. Alla arbetssökande ska ha tillgång till stöd, oavsett bostadsort.

Sveriges arbetsmarknad är på väg in i ett nytt skede. Vi kan välja att justera och förbättra – eller fortsätta på en väg som hittills inte levererat. Det är inte en ideologisk fråga. Det är en fråga om resultat.

ROT-avdraget 2025: Fördelar och Nackdelar

Publicerad den av
Svara

Regeringens konjunkturpaket från mars 2025 innehåller en tillfällig höjning av ROT-avdraget från 30% till 50% av arbetskostnaden, samt en ökning av takbeloppet från 50 000 kronor till 75 000 kronor per person. Åtgärden träder i kraft 12 maj och gäller till 31 december 2025, med syftet att stimulera ekonomin och stödja byggbranschen under lågkonjunkturen. Även om jag tidigare har kritiserat den kortsiktiga naturen hos liknande förslag, finns det positiva aspekter värda att belysa. Här följer en analys av både fördelarna och utmaningarna med ROT-höjningen.

Ett återkommande grepp med kort varsel

ROT-höjningen 2025 är inte en ny idé. Under 2024 infördes en liknande temporär ökning av takbeloppet till 75 000 kronor, gällande från juli till december. Då begränsades effekten av den korta giltighetstiden – knappt sex månader – vilket gav hushållen lite tid att planera renoveringar. Större projekt kräver ofta lång förberedelse, inklusive offerter och finansiering, och den snäva tidsramen kan ha lett till hastiga beslut eller ökad skuldsättning. Nu, med besked i mars 2025 och start 12 maj, upprepas mönstret med mindre än två månaders varsel. Detta kan återigen skapa en konstlad efterfrågeökning snarare än en hållbar stimulans.

ROT-höjningen 2025 – Fördelar och Nackdelar
Fördelar Nackdelar
Ökad sysselsättning i byggbranschen

Höjningen kan skapa fler jobb och minska arbetslösheten inom byggsektorn.
Risk för överhettning i sektorn

En plötslig ökning av efterfrågan kan orsaka kapacitetsbrist och högre priser.
Förbättrad bostadsstandard

Fler renoveringar kan förbättra kvaliteten på bostäder, särskilt i äldre bostadsbestånd.
Ojämn fördelning av förmåner

Avdraget gynnar mest de som har råd att renovera, inte nödvändigtvis de med störst behov.
Stöd till småföretag

Många små byggföretag kan få ökad efterfrågan och därmed stärka sin verksamhet.
Administrativ börda för myndigheter

Tidsbegränsade ändringar kan skapa mer arbete för Skatteverket och företag.
Positiv miljöeffekt vid hållbara val

Om renoveringar fokuserar på energieffektivisering kan det minska energiförbrukningen.
Miljöpåverkan vid icke-hållbara val

Renoveringar som inte är miljövänliga kan öka resursförbrukningen.
Ökad skatteintäkt på sikt

Mer aktivitet i sektorn kan leda till högre skatteintäkter för staten.
Beroende av statliga stöd

Upprepade höjningar kan göra byggsektorn beroende av subventioner.

Vägen framåt: Långsiktighet som lösning

För att maximera ROT-avdragets nytta bör regeringen övergå från kortsiktiga stimulanser till stabila ramar. En gradvis justering av avdraget över 5–10 år skulle ge hushåll och företag tydliga villkor att planera efter. Ett annat förslag vore att koppla avdraget till hållbarhetsmål, exempelvis genom att premiera energieffektivisering med högre avdrag. Detta skulle kombinera ekonomisk stimulans med samhällsnytta och ge byggbranschen en mer förutsägbar utveckling.

Slutsats

ROT-höjningen 2025 erbjuder flera positiva möjligheter: den kan stimulera ekonomin, stödja hushåll och ge en snabb återhämtningseffekt i byggsektorn. Samtidigt riskerar dess kortsiktiga natur att skapa osäkerhet och ineffektivitet, som vi sett efter 2024 års experiment. För att truly dra nytta av ROT-avdraget krävs en långsiktig strategi som ger stabilitet åt både hushåll och näringsliv. Regeringen bör ta lärdom av de positiva aspekterna och bygga vidare på dem – men med sikte på framtiden snarare än nästa kvartal.

Gårdsförsäljning med orimliga begränsningar – ett förslag skapat för att misslyckas?

Publicerad den av
Svara

Frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker har länge debatterats i Sverige. Många lantbrukare och småskaliga producenter har hoppats på möjligheten att sälja sina produkter direkt från gården, något som kan bidra positivt till landsbygdsutvecklingen och stärka lokala företag. Trots detta har regeringens senaste proposition om gårdsförsäljning presenterat krav som riskerar att försvåra snarare än underlätta för småföretagare.

Enligt regeringens förslag måste varje kund delta i ett ”kunskapshöjande besöksarrangemang” som dessutom ska betalas separat. Utöver detta är mängden alkohol som varje person får köpa vid ett besök kraftigt begränsad: maximalt 0,7 liter spritdrycker, tre liter vin, tre liter starköl och tre liter andra jästa alkoholdrycker. Dessa regler framstår som överdrivet byråkratiska och svårhanterliga för både producenter och konsumenter, vilket väcker frågan om syftet med förslaget verkligen är att möjliggöra gårdsförsäljning eller om det snarare syftar till att motverka det.

Jämförelser med våra grannländer som tillåter gårdsförsäljning visar att en välreglerad försäljning inte nödvändigtvis leder till ökad alkoholkonsumtion. Till exempel Finland, som har ett detaljhandelsmonopol liknande det svenska Systembolaget, tillåter gårdsförsäljning utan att detta resulterat i märkbar ökning av konsumtionen. Erfarenheter från andra länder visar att det är möjligt att balansera folkhälsan med en liberalare och mer praktiskt hanterbar alkohollagstiftning.

Hur en mer liberal och öppen gårdsförsäljning kan se ut

Om syftet verkligen är att främja småskaligt företagande och landsbygdsutveckling, bör gårdsförsäljningen utformas på ett mer tillgängligt och affärsvänligt sätt. Här är några förslag:

  • Slopa kravet på ett kunskapshöjande besöksarrangemang – det bör vara frivilligt att delta i en rundtur eller provsmakning. Att tvinga kunder att betala för ett arrangemang skapar onödiga trösklar.
  • Höj inköpsgränsen till en rimlig nivå – dagens gräns är onödigt låg och avskräcker kunder från att göra meningsfulla köp. En mer rimlig begränsning bör vara i linje med vad som gäller i exempelvis Finland.
  • Tillåt gårdsförsäljning utan krav på fullständig produktion på plats – många små producenter behöver använda externa faciliteter för en del av produktionen. Att kräva att allt sker på gården gynnar endast de största aktörerna.
  • Enkel och smidig licensiering – dagens förslag innebär en tung byråkratisk process. Istället bör tillståndsprocessen vara snabb, digital och anpassad för småföretagare.
  • Möjlighet till online-försäljning och hemleverans – detta skulle ytterligare stärka småskaliga producenter och möjliggöra en större kundkrets.

För att gårdsförsäljning ska bli en verklighet snarare än bara en teoretisk möjlighet krävs ett omtag av propositionen. Begränsningarna måste vara rimliga och syfta till att underlätta småskaligt företagande på landsbygden – inte skapa nya hinder. Om Sverige menar allvar med att stödja landsbygden och lokala producenter är det dags för ett förslag som faktiskt fungerar i praktiken.

En kemikalieskatt även kemkaliefria företag tvingas betala

Publicerad den av
Svara

Regeringens utredare vill införa en skatt på upp till 78 kronor per kilo kläder och skor som innehåller skadliga kemikalier. 

Taget ur förslagets helhet låter detta som ett sansat och meningsfullt förslag. Onödiga kemikalier är inte bra för dig, eller miljön.

Men fortsätter man att läsa regeringens förslag ser man hur förslaget är utarbetat för att få in mer skattepengar i första hand, och på en bättre miljö i andra. Varför skulle annars kemikaliefria plagg skattebeläggas och företag som i det här fallet sköter sig tvingas betala för något de inte är delaktiga i?

Förslaget innebär i praktiken att alla företag inom branschen betalar den här skatten i förväg, oavsett vad kläderna innehåller. De menar att även om de helt fasat ut kemikalier ur din produktion så kan det ändå finnas rester. Men som plåster på såren kan de ansöka om att få tillbaka 95% av det företaget har betalat i skatt om kläderna är fria från dessa kemikalier.

Företaget måste alltså betala skatt oavsett hur rena deras kläder är.

Det gäller förresten även dig som konsument. Om du köper kläder utomlands behöver du skatta för dessa när de passerar tullen, eventuellt med en beslutad tilläggsavgift om 500:- SEK per vara, om du uppgett felaktiga uppgifter. Även begagnade varor ska beskattas vid import, även om skatten reduceras med 95%.

Förslaget kommer förstås från Miljöpartiet, som en del av Januariöverenskommelsen, men stöds av S+L+C och kommer således med stor sannolikhet bli verklighet.

Förslaget går att läsa i sin helhet här.

Hur tror du förresten att företag som arbetar med begagnade kläder kommer att klara sig genom denna skatt? De som redan nu behöver konkurrera mot billiga, nyproducerade, kläder?

Detta är förstås inget annat än en fortsättning på kemikalieskatten som funnits sedan 2017 (om elektronik och vitvaror) som jag skrev om redan 2016.

Ni inom klädhandeln och/eller textilindustrin kommer att ha en tyngre framtid framför er. Alldeles lagom i dessa coronatider och kommande lågkonjunktur.

Regeringen föreslår ny skatt på bland annat datorer, konsoler och hemmabiosystem.

Publicerad den av
2

Regeringen förslår en extra skatt på i princip all elektronik och och alla vitvaror. Det är en ny skatt på flamskyddsmedel som finns i så gott som alla dessa produkter. Utan flamskydd börjar dessa att brinna men flamskyddsmedlen, som finns i våra apparater för att de inte ska börja brinna, kommer inte försvinna för att svenska konsumenter tvingas betala mer i skatt. Produkterna tillverkas globalt, och där kan den svenska regeringen inte ta ut skatten. Inga pengar är öronmärkta för miljön.

Hela idén med en miljöskatt är uppmuntra till ett ändrat beteende hos tillverkare och/eller konsumenter. En miljöskatt är effektiv först när det finns mer miljövänliga alternativ. Svenska konsumenter är villiga att ändra sitt köpbeteende och köpa varor som är skonsamma för miljön. Men i fallet med kemikalieskatten finns det inga alternativa varor.

Det är inte troligt att världens elektroniktillverkare kommer att ändra materialvalet i sina mobiler eller tvättmaskiner bara för att det kommer nya regler i ett land med en dryg promille av världens konsumenter.

Detta är inget annat än en straffskatt på elektronik. Ett sätt för regeringen att samla in ett par extra miljarder till statskassan för att finansiera sina utspel. I utredningen föreslås inte heller en utfasning av skatten, som hade varit given om målet verkligen varit att förändra konsumenternas beteende.

Det bisarra med förslaget är hur det samtidigt går stick i stäv med regeringsbeslutet ”att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (dir. 2012:61)”

Hur detta ska fungera tillsammans är oklart och inget som kommenteras på regeringsnivå.

Elektronikbranschen slår huvudet på spiken med nedanstående bilder och sammanfattningen:

”Vi är övertygade om att de butiker som överlever skattens införande blir showrooms. Det är alltså fullt möjligt att besöka din lokala handlare och spana in en ny apparat för att sedan beställa den över nätet och därmed slippa skatten. Resultatet blir att staten inte bara går miste om kemikalieskatten, utan i de flesta fall också momsen på hela varans pris. Samtidigt som den lokala handlaren går miste om en intäkt.” (GD.se 10/6 2016)

Även utredaren, Vilhelm Andersson, som föreslagit dessa skatter medger att konsumentpriserna kommer att öka och försäljningen sjunka. (Sveriges Radio, 2/4 2015)

”Naturligtvis kommer detta att driva upp priset”

För den som är intresserad av att fördjupa sig om dessa skatter finns utredningen att läsa i sin helhet här.

Datorskatten Hemmabioskatten Konsollskatten Tvättmaskinskatten

Smutskastning ger motsatt effekt.

Publicerad den av
Svara

Något alla politiskt intresserade har varit med om när de tittar på kampanjer, debatter eller insändare är den upplevda situationen att politikerna spenderar mer tid på att kritisera motståndares förslag och på personpåhopp.

Men något som inte tas upp är den motsatta situationen; när en politiker, istället för att angripa en motståndare, faktiskt smickrar och lämnar en positiv bild av personen.

Om det nu är så att en politiker som smutskastar en annan upplevs som negativ av båda sidor, kan inte ett positiv bild lämnad av en motståndare då leda till det motsatta?

Att erkänna att en motståndares positiva karaktärsdrag skulle förmodligen ge intrycket av att man själv är ärlig, rak och pålitlig av allmänheten. Anledningen till att detta inte sker är avsaknaden av studier som visar på detta förhållande. Det blir en spiral där fokus ligger på smutskastandet eftersom det saknas situationer där positiva utlåtanden tar plats.

En intressant studie genomfördes nyligen av Nicoletta Cavazza, där en påhittad politisk kandidat smickrar en rival för att få svar på frågorna (citerade på engelska för att inte tappa något i översättningen):

”What are the effects that a political candidate would provoke on the audience if s/he addresses a flattery to the rival during a public speech? Might this “positive strategy” affect the evaluation of the source in terms of trustworthiness and competence by the audience? Might this influence the likelihood to vote for that candidate?”

Resultatet visade att genom sina positiva uttalanden om sin motståndare så upplevdes denne, påhittade, politiker som mer trovärdig och pålitlig än vad en smutskastande politiker upplevs som. Detta är även fastställt med statistisk signifikans.

Det finns förstås vissa begränsningar med undersökningen, men det påvisade resultatet är mycket intressant. Tänk er om politikerna idag började fokusera på sin egen politik, samtidigt som de kunde erkänna de fördelar en motståndares förslag har – även om dessa förslag (naturligtvis) inte räcker hela vägen. Hur skulle denne politiker upplevas?

Skulle denne politiker upplevas som trovärdigare och mer pålitlig om ett visst erkännande gavs motståndaren?

Det är dags att tänka om för politikerna. Politikerföraktet är idag stort och detta måste tas på allvar. Här finns en alternativ väg att gå, men vem vågar vara först?

Medborgardialog på olika villkor

Publicerad den av
Svara

Det är med intresse man kan läsa resultat från medborgardialoger. Allt som oftast plockar de som anordnat dialogen fram de svar som de helst vill se – eller ställer frågorna på ett sätt som lätt blir ledande.

Det skedde något mycket intressant i Upplands Väsbys kommun, norr om Stockholm, under förra valet. Det hade under en längre tid varit diskussion om att bygga 3 000 (!) nya bostäder i kommunen, men splittringen var stor eftersom det skulle innebära att man var tvungen att avverka 20% av en skog. Omröstningen var mycket jämn, även om själva valdeltagandet var lågt.

Folkomröstning

Sakfrågan var naturligtvis mer komplicerad än detta, men inlägget handlar inte om hur det politiska spelet ledde till 3 000 färre bostäder, vilket förstås i sig är anmärkningsvärt, utan mer om vad som hände efteråt.

Den nya majoriteten, som nu består av Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och det lokala partiet Väsbys Bästa, anordnade en medborgardialog över området för att få se vad medborgarna ville ha istället.

Denna medborgardialog genomfördes på två sätt. Ett fysiskt med möte där de som var intresserade fick skriva på en lapp vad de tyckte, och ett digitalt – där de som önskade kunde registrera sig och skriva vad de tyckte.

Politikdelen begärde ut allt material om detta då det fanns flera frågetecken som uppstod under denna dialog.

  1. I den fysiska dialogen kunde man fylla i ett färdigifyllt papper helt anonymt.
  2. I den digitala dialogen var man tvungen att registrera sig med fullständigt namn och adress.
  3. I båda fall var det möjligt för en och samma person att lämna in hur många svar som helst.

Punkt 3 var problematisk. Hur kan man få till en rättvisande dialog om man kan lämna hur många svar som helst? Blir det inte då enkelt för de som är intresserade att få extra genomslag för just sina hjärtefrågor?

När materialet väl kom på posten uppstod ytterligare frågetecken.

Det material som kom var endast kopior på den fysiska dialogen där alla svar var anonyma, förutom en handfull där respondenten självmant lagt till sitt namn och sin adress. Den digitala dialogen saknades helt.

Några dagar senare dök en sammanställning upp på kommunens hemsida. Där skriver de:
”Är du intresserad och vill ta del av inkomna synpunkter finns de här.
Det finns även en enklare sammanställning med exempel på inkomna synpunkter och kluster av dessa här.”

Här fanns den digitala dialogen med men eftersom dokumentet innehöll flera hundra svar och den fysiska endast 68 st var det svårt att se vad som kom från vilken del.

Alla svar var även här helt anonymiserade. Det går därmed inte att kontrollera hur många svar som kommer från en och samma person.

Denna sammanställning, och det material som blev utskickat, pekar åt samma håll: kommunen vill visa det resultat som passar deras agenda. Denna agenda är inte att bygga bostäder, utan att bevara området som det är idag.

Det är även ytterst anmärkningsvärt hur de valt att ställa upp svaren de fått. De menar att det är ca 240 personer som svarat, men det finns närmare 10 ggr så många förslag.

Det saknas även ett system på uppställningen. Inget är i bokstavsordning eller i ämnes-ordning. Det är som om kommunen medvetet försvårar en granskning, vilket bryter mot offentlighetsprincipen. Mer om denna lag nedan.

Men intressant nog kan man utläsa av båda dialogerna att önskemålen som finns inte går stick i stäv med fler bostäder.

Nedan är ett ytterst begränsat axplock av de förslag som kom in genom den fysiska dialogen. Noterbart är att den absoluta majoriteten av förslagen handlade om att utveckla områden som endast minimalt hade påverkats negativt av Sjöstaden.

nordvästra Väsby

Bygg Väsby Sjöstad

Bygg Väsby Sjöstad

Förbättra belysning, bygg ut bad

Bygg Väsby Sjöstad

Bygg bostäder, förbättra motionsspår

Även i deras sammanställning är det tydligt att få av förslagen som medborgardialogen resulterade i står i direkt motsats till en Sjöstad i området.

Synpunkter 1

Synpunkter 2

En intressant punkt i denna är ”Bilda naturreservat”. Om Sjöstaden hade byggts hade en stor del av naturområdet blivit just detta som en del av arbetet med att bevara naturen.
Synpunkter 3

Det som är problematiskt med denna medborgardialog är inte resultatet av densamme. Utan hur svaren har inkommit.

Kommunen skriver att det var ca 240 respondenter. Men hur många svarade flera gånger på samma fråga? Varför presenteras inte dessa uppgifter när det var obligatoriskt att fylla i dem innan man fick lämna en åsikt via den digitala dialogen?

Och varför lämnade inte kommunen ut den fullständiga dialogen när den efterfrågades. Detta är ett oroväckande brott mot offentlighetsprincipen. Närmare exakt Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Avdelning 2, kapitel 4 §1 som säger:

OSL

Den är inte heller fullständig via deras hemsida då, som tidigare nämnts, namn på respondenterna inte längre är synliga och man därmed inte kan kontrollera hur många personer som svarat flera gånger för att få övervikt för just sin åsikt.

Det finns inget som säger att de som starkast motsatte sig Sjöstaden inte utnyttjade detta faktum för att ge en bild av att bostäder är något som absolut inte är önskvärt i området.

”Dags att titta på snygga tjejer: de här ska du hålla ögonen på i grupp A och B”

Publicerad den av
Svara

Rubriken ovan är fabricerad. Men det är endast ett ord som är ändrat. Originalcitatet är:

”Dags att titta på snygga män: de här ska du hålla ögonen på i grupp A och B”

Detta citat kommer från SVT. Från Public Service. Snygga män

SVT finansieras med våra skattepengar. Är detta en rimlig användning?

Tänk om titeln hade varit som ovanstående och kommit under EM för kvinnor. Hade detta då gått alla förbi på samma sätt som det gör när det handlar om män?

Byt ut ”män” till ”tjejer” i bilden ovan. Reagerar du fortfarande med en axelryckning eller känns det plötsligt lite sexistiskt och nedvärderande?

Public Service borde skämmas. Våra skattepengar ska inte gå till sexistisk smörja. Vill vi ha jämlikhet och jämställdhet går det inte att skriva på det här viset.

Ett kort inlägg, men som visar att det är något som inte stämmer inne på redaktionerna. I dagarna har det framkommit att många andra bolag missköter sina uppdrag. Det är mångt och mycket Public Service som står bakom flera avslöjanden. Kanske borde de ta en titt i sina egna korridorer också.

Vem granskar granskarna?

En enkel lösning på ett svårt problem

Publicerad den av
Svara

Det finns få områden som måste planeras så långsiktigt som skolan. Det är ett område som borde stå utanför politisk klåfingrighet och populism. Men ändå ser man tydligt mellan valen hur båda sidor av blocket försöker påverka skolarbetet genom förslag som de tror att allmänheten skulle vilja se.

Dessa förslag bottnar alltid i vetenskap och statistik – men beroende på vilka som styr hittar man just den vetenskap och den statistik som passar ens agenda bäst. Titta bara på en sådan enkel sak som läxor.

läxor

Att det skiljer sig såpass mycket mellan partierna gör att skolorna, och i förlängningen lärarna, inte vet vad som kommer att förväntas av dem vid maktskiften.

Detta är bara ett exempel i mängden. Det finns fler frågor som är minst lika viktiga, t.ex. betyg. Där vill vissa partier ta bort betyg, eller inte ha dem i låga åldrar, medan andra vill precis tvärtom. Frågar man dessa partier har alla sina vetenskapliga studier som styrker just deras tes.

Med detta i beaktande är det inte så förvånande att skolresultaten försämras och lärarna känner vanmakt och hjälplöshet. De drunknar i administrativt arbete, har få rättigheter att styra upp sina klassrum och alldeles för låga löner med tanke på det enorma ansvar de har för vår framtid.

Vad finns det då för enkel lösning på detta, till synes, komplexa problem?

Lärarna.

Lärarna sitter på svaret, inte politikerna.

Ansvaret för skolorna måste i största möjliga mån läggas på lärarna själva. De som är på plats dag ut och dag in. De som vet hur det dagliga arbetet ser ut, vad som fungerar och vad som behöver förändras.

Vi har ett starkt lärarförbund. Om förbundet skriver de själva följande:lärarförbundet

Det viktigaste arbetet bedrivs på arbetsplatsen. Det är där man bedriver utvecklingsarbetet. Lärarförbundet har en fungerande organisation och denna bör utnyttjas mer än för arbetsmiljö och löneutveckling.

Låt landets lärare välja ut representanter. Låt sedan dessa lärare, med den fastställda läroplanen som grund, utarbeta en fungerande skola för våra barn och ungdomar. Politikernas syfte här är att säkerställa en fungerande läroplan, sedan är det lärarnas ansvar att få detta att fungera. Det är lärarna som vet detta, inte politikerna.

Våra lärare ska styra skolans utveckling. Inte de partier som för tillfället sitter vid makten. Detta är alldeles för viktigt för att riskera att förändras vart 4e år. Skolan behöver arbeta långsiktigt. Tänk på att varje förändring i skolan tar 9 år att utvärdera. Det är den tid det tar för en ny elev att gå igenom hela processen fram till gymnasiet.

Låt lärarna få makten över sina arbetsplatser. Lita på att de bästa lärarna vet hur man bygger den bästa skolan.

Vänsterkulturen överlever endast med skattepengar

Publicerad den av
Svara

När man tar en närmare titt på Kulturrådet och dess bidrag som delas ut till kulturtidskrifter märker man att många av dessa är tydligt vänstervridna. Att de skulle få bidrag är i sig ingenting konstigt, men går man igenom deras ekonomi ser man att ingen av dessa tidskrifter skulle överleva utan dessa pengar. Problemet är dock att få av dessa tidskrifter publicerar sina årsredovisningar öppet

Men några finner man med lite tålamod. Galago är ett exempel (årsredovisningen 2014) som visas nedan. Där ser man att Föreningen Ordfront, där Galago ingår, får ett totalt bidrag på över 3 000 000 kronor och endast går med 165 000 kronor i vinst. Skulle man då räkna bort det bidrag som endast går till Galago (250 000 kronor) skulle hela Föreningen gå med ca 85 000 kronor i förlust.

Galago ordfront redovisning

Från t.ex. socialdemokratiska Arena är det enkelt att hitta deras verksamhetsberättelse, men några ekonomiska siffror finns inte i samband med dessa.

Nedan är ett axplock av tidskrifter som lever på bidrag:

  • Vänstertidskriften Fronesis (500 000 kr)
  • Socialdemokratiska debattskriften Arena (325 000)
  • Den vänsterorienterade tidskriften Glänta (700 000)
  • Den av vänstern kapade och radikaliserade tidskriften Ord & Bild (575 000)
  • Vänsterserietidningen Galago. (250 000)
  • Feministiska tidsskriften Bang. (100 000)

Förtydligande av Ord & Bild: I slutet av 1930-talet var den en radikalt liberal röst.. På 1960- och 70-talen var Ord&Bild den intellektuella vänsterns ledande forum. Idag är Ord&Bild en oberoende radikal tidskrift – vilket tydligt framgår av deras programförklaring längre ner.

Alla beviljade stöd går att finna på här.

Det är intressant att se hur kulturstödet fördelas och den stora mängd som går till tidskrifter med vänsterlutning – som dessutom skulle ha det mycket svårt att klara sig utan detta stöd.

Man kan fråga sig om detta är en ansvarsfull fördelning av skattepengar, att lyfta tidskrifter som inte klarar att bära sina egna kostnader på en fri marknad.

Fronesis programförklaring:
http://fronesis.nu/om-fronesis/

Arenagruppen:
http://www.arenagruppen.se/om-oss/

Ord & Bilds programförklaring:
http://www.tidskriftenordobild.se/om-ord-bild/

Galago (Ordfront Förlag):
http://ordfrontforlag.se/about

Glänta Förlag:
http://glanta.org/

Bang, programförklaring:
http://www.bang.se/kontakt/